Stockholm Green Digital Finance (SGDF) startades 2017 med uppdrag att påskynda grön finansiering och gröna investeringar genom fintech-lösningar. Cecilia Repinski, som är VD, berättade vid den nordiska SIF-konferensen i november, där hon var en av huvudtalarna och även ledde en workshop, om centrets verksamhet men framför allt om de mest intressanta trender hon ser inom ny teknik och fintech. Hon möter stort intresse från finanssektorn och får många frågor från institutioner om vad man ska investera i för att få störst positiv klimateffekt.  Fintech reformerar stora delar av den finansiella ekonomin men var när SGDF startade helt outforskat.

När Stockholm Green Digital Finance startade var det många som ifrågasatte varför man skulle engagera sig i fintech bara för att det var ett buzz-word, berättar Repinski. Idag, säger hon, är läget ett helt annat och ”många institutioner, som arbetar med hållbar finansiering och hållbara investeringar har på allvar tagit till sig fintech som ett sätt att tjäna övergången, mobilisera kapital och utveckla innovativa lösningar”.

Repinski talade om nya tekniker i perspektivet av hållbar finansiering och hållbara investeringar och valde för ändamålet att göra en indelning i 5 olika teknologiområden för att berätta om vad hon ser i termer av aktivitet:

1. Finansiella transaktioner
   1. ”Crowdfunding – är den utan jämförelse mest använda applikationen i alla marknader”, berättar Cecilia Repinski. Vissa är baserade på belöningar, andra på donationer, vissa på aktieinvesteringar och ytterligare andra på lån. ”Den teknologi som används är ofta etablerad och traditionell men sättet att använda den öppnar”, enligt Repinski, ”upp möjligheter för nya kategorier av aktörer att stödja och investera i lösningar som de vill se utvecklas”. Många av entreprenörerna som driver crowdfunding-plattformar är dedikerade till att utveckla hållbara finansiella lösningar. Många av bolagen som finansieras genom crowdfunding är sådana som skulle kunna bli framtidens hållbara företag men de är ännu inte redo för traditionell finansiering. Ibland kompletteras crowdfunding av affärsänglar eller venture capital, berättar Repinski. Finansieringsformen lämpar sig för cirkulära företag eftersom många av dessa inte har några materiella tillgångar och därför har svårt att få traditionell finansiering. Som exempel berättar hon om ett nederländskt företag som byggt upp en verksamhet baserat på tvättcykler i stället för på försäljning av vitvaror. I stället för att hyresgäster ska köpa tvättmaskin och torkskåp, betalar de per användning, ”vilket, betonar hon, skapar precis de incitament som vi vill se”. Hyresgästerna planerar sitt tvättande bättre och vitvarutillverkarna vill designa produkter som håller så länge som möjligt. Bolaget kunde dock inte få traditionell finansiering eftersom ingen äger vitvarorna. Crowdfunding blev möjligheten.
   2. Digitala investeringsplattformar har blivit ett sätt att göra impact investing tillgänglig, spårbar och där avgifterna blir tydliga tack vare total genomlysning.
2. Blockchain, ser Repinski nog som det intressantaste området av alla eftersom denna teknik kan användas till så oerhört många och vitt skilda tillämpningar. ”Blockkedjan är en distribuerad databas som registrerar transaktioner på ett sätt som är kostnadseffektivt och automatiserat, öppet och verifierbart och inte heller kan manipuleras” förklarar hon. Varje transaktion lagras i ett block, där varje nytt block läggs till det senaste över en serie noder och olika aktörer lagrar informationen på oberoende servrar. Manipuleras informationen på ett ställe kommer detta direkt att upptäckas. ”Teknologin skapar enorma möjligheter”, betonar Repinski, och nämner som exempel registrering av födelseattester, och ursprungsmärkning av födoämnen och andra råvaror, likväl som finansiella transaktioner. Hon ger som exempel på hur Blockchain för närvarande används som ett led i hållbara investeringar och hållbar finansiering ett estniskt företag, som skapade och sålde tokens. Dessa gav rätt till framtida produktion av grön energi i den produktionsanläggning som de såldes för att finansiera. Transaktionerna lagrades i en blockkedja med smarta kontrakt, vilket eliminerade kostnaden för mellanhänder. När energin började produceras kunde kunderna välja om de ville konsumera el eller sälja sina tokens och var inte längre bara kunder utan även investerare. ”Tokens kan användas för allt möjligt”, förklarar Repinski, hållbara produkter, tjänster, ett specifikt handlande mm. ”Genom att omvandla sådant till tokens skapas digitala tillgångar, som kan finansieras”. I fallet med det estniska energibolaget blev tokens tillgångar som gick att använda som säkerhet för lån. Gröna obligationer har emitterats med hjälp av blockchain och smarta kontrakt som strukturerar obligationen direkt i blockkedjan och automatiserad handel. Världsbanken emitterade världens första blockchain obligation och intresset för att emittera gröna obligationer med hjälp av blockchain är, enligt Repinski, idag mycket stort, inte bara tack vare lägre kostnader utan också för att det är lätt att bryta ner kupongerna till väldigt små belopp utan stora kostnader, vilket skapar helt nya möjligheter för småsparare att göra impact investeringar. Blockkedjan ge även möjlighet att spåra en investering till en specifik förutsättning, till exempel att pengarna har betalats ut till ett visst projekt. Aggregera, länka, Cecilia Repinski ser oändliga möjligheter.
3. Internet of things handlar om icke-mänsklig inblandning i insamling av data, tex sensorer eller satelliter; allt som kan registrera något. Satelliter kan till exempel användas för tredje parts validering av att överenskomna leveranser verkligen skett. Med hjälp av Ai kan satelliterna bedöma att rätt kvalitet och volym levererats. Moderna solpanelanläggningar är utrustade med simkort som registrerar hur mycket solenergi som produceras. Dessa registreringar kan matas direkt in i en blockkedja och vad vi får är impact-rapportering i realtid.
4. Artificiell intelligens används i stor omfattning för analys av data till exempel för att använda i rådgivning eller för produktutveckling. ”AI underlättar ESG-analys och uppföljning. ”Avgörande för kvalitet i analysen är förstås hur bra algoritmerna är”, betonar hon.
5. Big data är ofta kopplat till Ai. Denna koppling möjliggör till exempel att försäkringsbolag kan försäkra sådant som tidigare inte var möjligt att försäkra men även att undvika risker som tidigare ej gick att identifiera.

Som en illustration till vad ny teknik an användas till inom finansiering och investeringar berättade Cecilia Repinski avslutningsvis om Green Asset Wallet, en applikation som Stockholm Digital Finance har tagit fram för att bidra till att öka och kvalitetssäkra marknaden för gröna investeringar till stöd för FN: s hållbara utvecklingsmål och målen i Parisavtalet. Gröna obligationer kräver såväl finansiell som konsekvensrapportering på ett tillförlitligt sätt. För att hjälpa till att öka utbudet av gröna obligationer har man därför utvecklat plattformen Green Asset Wallet, som genom att den bygger på en blockkedja erbjuder en kostnadseffektiv och manipuleringssäker databas: När en validerare har laddat upp en konsekvensrapport till plattformen kan den ses av alla investerare – och den kan inte ändras utan att någon kan se den. Samtidigt underlättar plattformen för nya emittenter. ”Tekniken, som är utvecklad för att möta såväl emittenternas som investerarnas behov och önskemål, har mött stort intresse och lanseras den 12 december”, berättar Repinski.

Victor Galaz, Stockholm Resilience Center, efterlyste i sitt tal på den nordiska SIF-konferensen, som Swesif arrangerade i november 2019, mer politiska åtgärder, självreglering räcker inte. Samtidigt betonade han att kapitalmarknadens aktörer kan göra stor skillnad.

Victor är en av författarna till en nyligen publicerad rapport, som visar på vilken avgörande roll en handfull stora internationella investerare kan ha på klimatet genom sina investeringar i företag som producerar till exempel soja, nötkött, timmer och andra varor som kräver omfattande avskogning och skogsnedbrytning i några av världens största skogar i brasilianska Amazonas och de boreala skogarna i Ryssland och Kanada, två kända så kallade tippelement i jordsystemet. Dessa tippelement har också kallats för ’Sleeping Giants’, eftersom de, när de väckts, kan stå för stora utsläpp av koldioxid i stället för att lagra den. Vid en global uppvärmning någonstans mellan 2-3% bedömer forskare, enligt Victor Galaz, att the Sleeping Giants kommer att börja samverka och själva skapa ytterligare uppvärmning. ”En sådan blir då mycket svår att motverka med andra åtgärder”, betonar han.

De två industrier som främst orsakar skogsskövling i Amazonas är sojaodling och boskapsskötsel och studien har därför fokuserats på investeringar i dessa branscher berättar Galaz.

”Amazonas regnskogar får ungefär hälften av sin nederbörd från havet. Resten av nederbörden producerar regnskogen själv. Global uppvärmning liksom avskogning i Amazonas gör att regnmängden i området minskar på väg mot den punkt när Amazonas regnskogar riskerar att övergå till att bli savann”, berättar Victor Galaz. Då kommer Amazonas inte längre att ta åt sig och lagra stora mängder av koldioxid och producera regn långt utanför den egna regionen utan kommer i stället att bli en region med mindre förmåga att hålla koldioxid, mer intensiva skogsbränder och förlust av biologisk mångfald. ”Beräkningar visar att Amazonas troligen klarar av att avskogas till 20-25 procent jämfört med förindustriell tid under förutsättning att jordens uppvärmning inte överstiger nivåerna i Paris-avtalet. För närvarande har ca 17-18 procent av Amazonas skogar huggits ned jämfört med förindustriell tid”, fortsätter han. ”Vi är inte särskilt långt ifrån den punkt när regionen inte kommer att kunna förbli en regnskog”.

De boreala skogarna, dvs norra halvklotets barrskogar, ägnas betydligt mindre uppmärksamhet än Amazonas men det finns tecken som tyder på att de har en liknande betydelse för jordklotet, ”Det finns studier som pekar på en dynamik med mycket biologisk mångfald och förmåga att lagra koldioxid men en minskande sådan på grund av stigande temperatur, minskad fuktighet, mänsklig aktivitet, mer bränder osv”, berättar Galaz. ”Enligt en rapport från i augusti i år tycks de boreala skogarna redan ha börjat läcka koldioxid i stället för att lagra”, fortsätter han. Orsaken till detta är det ökande antalet skogsbränder. Skogsbränder är inte ovanliga och är en förnyande del i den naturliga cykeln i en skog.  ”Problemet, speciellt i de arktiska skogarna”, förklarar Galaz, är att skogarna med allt fler bränder inte får tid att återhämta sig ordentligt utan i stället adderar det ökande antalet bränder mer koldioxid till atmosfären”.

”Det finns ett fåtal, mycket stora, finansiella aktörer (bland dessa Blackrock, Vanguard, Statestreet och norska Oljefonden) som genom sina investeringar i de största företagen i främst kött-, soja- och pappersindustrin kan påverka alla sk tipping elements samtidigt”. Victor Galaz pekar på det stora ansvar dessa företag har och de möjligheter de har att påverka jordens klimatutveckling.

Hade arbetet för att begränsa koldioxidutsläppen påbörjats år 2000, hade det räckt med en minskning av CO2-utsläppen med 2% per år för att vi skulle hålla oss inom Paris-avtalets 2 procentmål. Kan vi inleda en minskning under 2019 krävs en minskning med 5% per år för att klara 2 procentmålet. Klarar vi inte av att inleda en minskning av koldioxidutsläppen förrän 2029, krävs en 9 procentig minskning per år. Ett annat sätt att uttrycka saken är att under nästa decennium måste vi halvera koldioxidutsläppen. Under decenniet därefter krävs ytterligare en halvering för att jorden år 2050 ska vara i balans och vi ska kunna hålla oss inom Parisavtalets 2 procentsmål.

”Tack vare att det finns så mycket bra data kan vi spåra skogsskövling till exakta platser och följa utvecklingen över tid. Eftersom vi vet vem som äger vilka marker, vilka företag som bedriver skogsavverkning och vilka dessa företags största investerare är, blir det ganska enkelt för analytiker, journalister och andra att koppla ihop pensionsfonders, bankers fonders med flera ägande i sådan verksamhet som bidrar till global uppvärmning och börja ställa krav på att de som har möjlighet börjar utnyttja sitt inflytande mot en hållbar inriktning. Åtta företag inom kött- och sojaindustrin står för största delen av skogsskövlingen i Amazonas”, summerar Victor Galaz.

”Finansmarknadens aktörer har stora möjligheter att ta en ledande roll i arbetet för att stoppa den globala uppvärmningen”, avslutar han.