På ett webbinarium arrangerat av Swesif tillsammans med Mistra den 1 september presenterade Mistra rapporten ”Investor brief: Sustainability in textiles and fashion”. Åsa Östlund tidigare programchef Mistra Future Fashion och Head of R&D Tree to Textile, presenterade rapporten. En panel bestående av Felicia ReuterswärdHållbarhetschef i Sverige för H&M, Gunnela Hahn Chef Hållbara investeringar hos Svenska kyrkan, Niklas EkmanAktieanalytiker hos Carnegie och Yvonne Augustsson vidHållbarhetsenheten Naturvårdsverket samt sekreterare i utredningen för producentansvar textil diskuterade därefter de resultat som framkommit och vad kapitalmarknadens aktörer kan göra för att driva på utvecklingen mot mer hållbart mode och textil. Modererade gjorde Åsa Moberg, programansvarig hos Mistra.
Rapporten pekar ut fyra nyckelområden inom textil- och modeindustrin som finanssektorn bör fokusera på; nya affärsmodeller som bidrar till att förlänga plaggens livslängd, nya resurseffektiva och innovativa produktionstekniker, ny teknik för materialåtervinning, samt teknik och informationssystem gällande spårbarhet, för att synliggöra miljöpåverkan genom hela produktionskedjan ut till kund. Rapporten innehåller dessutom ett så kallat ”Investor Toolkit” som belyser centrala frågor investerare och kapitalförvaltare kan använda sig av i företagsdialoger.
80% av klimatpåverkan från mode och textil i Sverige uppstår i producentledet. Störst effekt kan uppnås genom att undvika ny konsumtion och därmed produktion. Viktigast av allt är därför ett plaggs livslängd. Materialet i ett plagg måste vara ändamålsenligt för dess användningsområde. Därefter blir det viktigast att kritiskt välja producent. Det är ofta större skillnad i klimatpåverkan mellan olika producenter än olika fibrer. För att konsumenten ska kunna göra ett aktivt val, krävs transparens i leverantörskedjan för spårbarhet och mätbarhet universellt. Åtgärder för att byta fossil energi mot förnybar är också avgörande.
Konsumenters beteende behöver förändras. I Sverige köps det för närvarande 13-14 kg kläder per person och år. Kläderna används i 3 till 4 år och sedan slängs de huvudsakligen i hushållsavfallet och bränns (delvis som källa till energi). Uttjänta plagg behöver ses som material och en resurs, som kan användas till nya produkter i en cirkulär ekonomi. Nya affärsmodeller, ny produktionsteknologi, ny återvinningsteknologi och inte minst ny märkning för spårbarhet behövs.
Panelen diskuterade rapporten utifrån deltagarnas olika synvinklar och kompetenser. Till exempel framkom det att H&M har satt som mål att vara klimatneutrala till år 2030 och testar olika initiativ som uthyrning och återvinning samtidigt som man arbetar för att införa ett hållbarhetsperspektiv i hela affärskedjan. Genom nya affärsmodeller som bygger på uthyrning, återvinning och reparation finns en möjlighet att tjäna pengar på samma plagg flera gånger om, något som dock nischspelare har lättare att positionera sig för än stora företag. Många nya regleringar och lagar är på väg med fokus på hållbara produkter, spårbarhet och livslängd. EU har specifikt pekat ut textil som ett viktigt område och en plan är under utveckling. År 2025 ska alla EUs medlemsstater samla in allt textilavfall, vilket kommer att ge enorma mängder insamlat material. I Sverige återvanns 2018 24% av alla kläder, 2019 var siffran 36%. 2018 kunde 44% tänka sig att handla second hand, siffran 2019 var 73%. Den nya rapporten ses som ett bra påtryckningsmedel.
För att ta del av den intressanta diskussionen, se filmen ovan.
Eurosif publicerade ett oväntat kritiskt svar till the European Supervisory Authorities (ESAs) angående dess förslag på obligatorisk ESG-information till investerare. Eurosif beskriver i sitt svar de föreslagna indikatorerna som varande alltför ambitiösa och ge alltför mycket information till investerare och uttrycker starka förbehåll för den föreslagna metoden.
Swesif höll den 25 augusti tillsammans med AP2 ett webbinarium om FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. I en diskussion modererad av John Howchin, Secretary-General för Etikrådet, diskuterade Bahar Malavan, Head of Compliance hos AP2, Emma Henningsson, Client Relations hos Sustainalytics, Lina Sandström, Sustainability Analyst hos AP2, Karin Wessman, Sustainability Manager hos EKN och Heidi Östlund, Corporate Legal Counsel hos Volvo AB, hur investerare kan tillämpa principerna, vilka verktyg som finns och vilket ansvar investerare har. De delade med sig av sina egna erfarenheter och utmaningar.
Flera i panelen pekade på ökade förväntningar från anställda och samhälle och att unga ställer högre krav. Även från investerare kommer fler frågor. Hittills har fokus främst varit på leverantörsledet och väldigt lite på kundledet men detta börjar ändras, inte minst tack vare fler samarbeten inom olika branscher.
Se hela diskussionen nedan. Presentationer finns att ladda ner nedan.
Se filmen som sammanfattar resultaten av Dansifs, Finsifs och Swesifs rapport ”Investor Reporting on the Sustainable Development Goals”, som publicerades av Swesif i februari 2020. Studien om rapportering av hållbara utvecklingsmål i investeringssektorn genomfördes av en extern konsult (Klinkby Enge), koordinerat av Dansif. Den visar på 17 nordiska investerares perspektiv på SDG-rapportering baserat på deras intervjusvar och visar på åtta riktlinjer och verktyg som företag och investerare kan använda i sina rapporter utifrån Hållbarhetsmålen (SDGs).
Exempel på sådant som lyfts fram i studien och diskuteras i filmen är hållbarhetsmålens (SDG) ökande betydelse för värdepappersföretag och omgivande intressenter. Efter hand som efterfrågan ökar, förbättras också datakvaliteten. Investerarna efterfrågar fortsatt utveckling av datakvalitet och enhetliga rapporteringsmetoder. EUs lagstiftning inom hållbarhetsområdet ses som ett bidrag till ökande standardisering av rapportering från kapitalmarknadens aktörer. SDG-målen uppfattas som tydliga och lätta att förstå och flera organisationer använder dem i sin kommunikation.
De nordiska SIF-organisationerna träffas varje år på en gemensam konferens med syfte att diskutera hur man gemensamt kan arbeta för ansvarsfulla investeringar. I november 2019 hölls konferensen i Stockholm under temat ”Exploring the Frontier”. Huvudtalare var professor Robert Eccles (som talade om behovet av ökad långsiktighet), Victor Galaz (som visade på de största investerarnas betydelse för klimatutvecklingen) och Cecilia Repinski (som talade om betydelsen av ny teknik och fintech). 2020 års konferens, som skulle ha hållits i Finland, fick tyvärr ställas in pga COVID-19 pandemin.
Schroders senaste uppdatering av sin ”Climate Progress Dashboard update” visade tyvärr att COVID-19 inte kommer att få någon positiv effekt på klimatförändringarna. Den globala temperaturökningen ser även fortsättningsvis ut att bli 3,9°C.
Botanisera bland Swesifs styrelseledamöters tips för sommarens bästa läsning.
”I och med att jag gillar ett aktivt liv så är sova kanske något som jag med flera borde satsa mer på under sommaren. Därför så föreslår jag gärna ”Sömngåtan” av Matthew Walker, ”Ett långt, njutbart och välbehövligt lovtal till sovandet” som DN skriver. Sommarens hälsotips kanske?” – Eva Axelsson
”Jag ser fram emot att läsa Patrik Svenssons ”The Book of Eels”, nu när den har kommit på engelska. En naturhistorisk bok som uppskattas av både jägare och naturvårdare måste vara värd att läsa. Och den mänskliga relationen mellan unge och förälder låter övertygande.” – Julian Beer
”Jag väljer boken Andas av Ulrica Norberg som mitt boktips, Jag har nyligen avslutat en fördjupande yogakurs som hade en hel helg med fokus på andning. Denna bok är tänkvärd även om du inte tränar yoga och har praktiska övningar. Leder till ett hållbarare liv!” – Susanne Bolin Gärtner
”Oj jag har läst så många bra böcker på sistone! Några relativt nyutgivna jag kan rekommendera är Educated av Tara Westover och Klubben av Matilda Gustavsson.
Sen hade jag en riktig läsupplevelse av två böcker om Norrland, kanske för att jag härstammar från Norrbotten/Lappland, men kan funka på fler: Testamente av Nina Wähä och Jag for ner till bror av Karin Smirnoff.” – Charlotta Dawidowski Sydstrand
”Om du som jag inte kan få nog av tv-serien Chernobyl, läs boken ”Bön för Tjernobyl: krönika över framtiden” av Svetlana Aleksijevitj som var inspirationen och där fantastiska Svetlana Aleksijevitj fångar tidsandan, systemet och många gripande människoöden. ”Den hemliga historien” av Donna Tartt är en annorlunda thriller som biter tag i en, liksom ”Ett litet liv” av Hanya Yanagihara gör fast då för att den är både vacker och mörk om vänskap och relationer.” – Rebecka Elkert
”The Garden Jungle(or Gardening to Save the Planet) av Dave Goulsen. Jag är full av beundran för denna författare, som lyckas väva samman diskussioner om aktuella utmaningar med roliga anekdoter från insekts- och människoliv på ett så underhållande sätt att jag inte vill lägga ifrån mig boken! Underhållning, kunskap och inspiration. (Och att ägna ett helt kapitel åt tvestjärtar!)” – Emma Henningsson
”EU Taxonomin är kanske inte den bästa sommarläsningen, men något vi alla kommer att behöva bekanta oss med i vårt arbete framgent. För något mer lättläst och nästan lika matnyttigt rekommenderar jag Factfulness av Hans, Ola och Anna Rosling. En mycket bra och tänkvärd bok om våra föreställningar om världen.” – Tobias Lindbergh
”Mitt lästips är att byta böcker med sina vänner, att våga ge bort sina favoritböcker för att få andras favoriter tillbaka. Jag tänker i sommar ge bort uppskattade böcker som finns i min bokhylla, till exempel: Vända hem av Yaa Gyasi, Väggen av Marlen Haushofer och Binas Historia av Maja Lunde.” – Åsa Moberg
”Jag har två lästips inför sommaren. Den första boken är skriven av Paul Collier med titeln The Future of Capitalism – Facing the New Anxieties och det andra tipset är en bok av Francis Fukuyama med titeln Identity – The demand for dignity and the politics of resentment. I dessa omvälvande tider är det viktigt att både förstå vår historia och reflektera kring framtiden. Båda författarna bidrar med både intressanta historiska betraktelser som insikter kring möjliga vägar framåt för vårt globala samhälle.” – Robert Vicsai
Den 10 juni arrangerade Swesif ett webinar kring ett kritiskt ämne som investerare ännu så länge inte ägnat så mycket uppmärksamhet, nämligen global näringsbrist. Eventets första talare, Rachel Crossley, som är Senior Adviser vid Access to Nutrition Index (ATNI), lyfte fram allvaret i frågan och hur man inom ATNI arbetar för att underlätta för investerare att integrera frågan i sina investeringsbeslut.
Ett balanserat näringsintag är nödvändigt för människors hälsa och välstånd, betonade hon men för närvarande råder näringsbrist i alla delar av världen. 820 miljoner människor lider av undernäring pga brist på mat, över 2 miljarder människor pga övervikt och fetma och ytterligare 2 miljarder människor drabbas av sjukdomar pga näringsbrist. I 88% av världens länder finns människor i alla tre kategorierna, berättar Rachel Crossley. Med nuvarande utveckling kommer WHOs och FNs globala näringsmål för 2025 och 2030 inte att uppnås. FNs Food and Agriculture Organization (FAO) har beräknat att näringskrisen för närvarande kostar den globala ekonomin upp till 3,5 biljoner USD per år. ATNI tror att livsmedels- och dryckesindustrin, pådrivna av sina investerare, kan och måste vara en del av lösningen. Bearbetade livsmedel utgör mellan 40 och drygt 50 procent av den totala dieten i många länder. ATNIs analys visar att bara en tredjedel av undersökta färdiglagade produkter når upp till kraven för näringsrik kost, berättade Crossley. Glädjande dock, berättade hon, ser man en begynnande förändring, driven dels av ökad reglering och dels av ett ökande konsumentintresse för hälsosam mat.
ATNI är en oberoende ideell organisation, som fokuserar på att mäta den påverkan som livsmedels- och dryckesindustrin har på näringsutmaningarna i världen. För att uppnå detta söker man samarbeten med andra organisationer. Finansieringen kommer från stiftelser och myndigheter, ej från industrin. Eftersom ATNI drivs av övertygelsen att livsmedels- och dryckesindustrin är nyckeln till att förbättra näringsintaget för jordens befolkning har man skapat ”Access to Nutrition Indexes”. Dessa utvärderar och rangordnar de största bolagen när det gäller deras näringsrelaterade åtaganden, rutiner och öppenhet globalt för att göra det möjligt för investerare att väga in dessa faktorer i sina investeringsbeslut och dialog med företagen. I det senaste globala indexet, som publicerades 2018 ingick 22 företag. Planerad publicering av nästa uppdatering är 2021. Över 70 finansiella aktörer, med 7,5 biljoner USD under förvaltning, stödjer ATNI och 31 investerare som anslutit sig till ATNI inledde diskussioner med företag efter publiceringen av index globalt och för USA 2018. Arbetet drivs med FNs hållbarhetsmål och WHOs mål som bas för att skapa en gemensam strategi i den viktiga potential man ser i att engagera ansvarstagande investerare i kampen mot global näringsbrist.
Ett särskilt projekt som ATNI driver för att minska undernäring är för åtgärder som underlättar amning och begränsar marknadsföring av mjölkersättning eftersom modern forskning visar på de stora fördelarna med amning jämfört med ersättningsprodukter, förklarade Crossley.
Helena Björck fortsatte med att berätta hur man inom Dagab arbetar för att de produkter man säljer inom koncernen ska hålla ett högt näringsvärde. Inom Axfood finns ett flertal matkoncept, till exempel WILLY:s, Hemköp, mat.se, Middagsfrid, HANDLARN och apohem.se och inom dessa många både externa och interna varumärken. För att nå sina hållbarhetsmål inom hälsa har man bland annat beslutat om en sockerpolicy, satt gränser för socker- och saltinnehåll och använder sig av Nyckelhålsmärkning för de egna varumärkena. Man har också anslutit sig till Svensk Dagligvaruhandels fempunktsprogram, som till exempel förespråkar hälsofokus i sortiment och produktutveckling, märkning för ökat konsumentmedvetande och forskning om matens påverkan på hälsan.
För att öka försäljningen av produkter med ett balanserat näringsinnehåll, förespråkar Björck användandet av nudging, dvs att med hjälp av budskap och information puffa kunderna i rätt riktning. Särskilt verksamt är denna taktik mot kunder som vill äta nyttigt men kanske behöver påminnas i den konkreta köpsituationen.
För att få en bild av hur pandemin har påverkat ESG-arbetet har vi gjort en sammanställning av ett urval av artiklar som vi bedömt vara relevanta. Efter att miljöfrågorna dominerade 2019, drivet av den pågående klimatkrisen är det under våren 2020 de sociala frågorna som fått mycket utrymme tillsammans med frågor om bolagsstyrning.
Under krisen har vi sett initiativ till samarbete inom många områden, inte minst när det gäller initiativ för att ta fram vaccin eller läkemedel mot COVID-19 och flera läkemedelsbolag har också utlovat att man så länge pandemin varar inte avser att göra vinst på eventuella lyckosamma produktlanseringar. I en artikelpublicerad av Aviva Investors, menar Marte Borhaug, Aviva Investors Global head of Sustainable Outcomes, att vi har passerat en vändpunkt efter vilken investerare och konsumenter har blivit mycket öppnare med att kritisera företag som man inte bedömer tar sitt sociala ansvar. När sjukdomen härjar som värst blir det tydligt hur viktiga bolagsstyrningsfrågor är. Nyckelarbetarna som står i frontlinjen riskerar många gånger livet men får inte betalt för att ta denna risk. Mirza Baig, global head of governance at Aviva Investors, hoppas på att den akuta sjukdomsfasen ska följas av en period av reflektion och diskussion kring hur olika arbetsinsatser ska värderas. Han pekar på hur olika ledningarna i stora företag agerat när det gäller att själva vidta åtgärder. Medan vissa avstått från all form av ersättning under någon tidsperiod, har andra inte avstått något alls. Man planerar som investerare att följa upp och ställa mot vartannat hur olika företag gjort förändringar i ledningens ersättningar, de anställdas ersättningar och utdelning till aktieägare samt vilka som sökt statligt stöd. Tron är att aktieägare kommer att börja bilda sig en uppfattning om vilka bolag som tog ansvar under krisen och vilka som inte gjorde det.
Alessia Falsarone, Head of sustainable Investing hos Pinebridge bedömer I en artikel att privata institutionella investerare efter COVID-19 kommer att vilja fokusera på regioner och länder som har förutsättningar att hantera nästa pandemi. Hon menar sig se att ett tankesätt som fokuserar på hållbar avkastning tydligare har börjat avspegla sig i företags marknadsvärdering och förutspår att ersättning till företagsledare, utdelningar och aktieåterköp kommer att granskas kritiskt även efter pandemin. Viktigast, betonar Falsarone, är att pandemin lyfter fram behovet av att omdefiniera värderingen av ekonomisk produktion (BNP) och vill se studier och prognoser som inkluderar värdering av de viktigaste ESG-värdena, där hon som exempel nämner humankapital, teknisk innovation och den ekonomiska livskraften hos mikro-, små- och medelstora företag, speciellt vad gäller konkurrensförhållanden och tillgång till finansiering i kristider.
Vinson & Elkins, en internationell advokatfirma med bas i Houston och huvudfokus inom energi och finans lät sin ”ESG Taskforce” anordna en diskussion kring vilken påverkan COVID-19 kommer att få på diskussioner och initiativ kring till exempel klimatförändringar, mänskliga rättigheter och anställningsförhållanden. Gruppens slutsats blev att COViD-19 för alltid har förändrat diskussionen kring ESG. På kort sikt tror man att ESG-hänsyn får träda tillbaka medan företag, investerare och myndigheter anpassar sig till en ny situation men ganska snart förväntar man sig att pandemin kommer att öka och legitimera investerares intresse för hållbara investeringar som man menar leder till såväl högre avkastning som motståndskraft mot kriser. Som stöd för detta pekar man på åtgärder som vidtagits av till exempel BlackRock och Barclays. Medan man väntar sig att COViD-19 kommer att få till effekt att vissa aspekter av ESG nedprioriteras ser man att krav framöver kommer att ställas på bättre riskbedömningar och mer transparens inom områden som till exempel klimatförändringar, ersättningsnivåer och anställningsvillkor. Trenden mot att globala företag allt mer betraktas som kvasi-statliga enheter tror man kommer att förstärkas. Diskussionens summering mynnar ut i reflektionen att en global pandemi är ett ESG-scenario, visserligen ett scenario som tidigare inte fick så mycket uppmärksamhet men genom att analysera hur ett företag har agerat under krisen bör man kunna bedöma hur väl rustat företaget är för andra ESG-scenarios.
Schroders Mark Lacey, Head of Commodities, konstaterar I en artikel att många vindkrafts- och solcellsinstallationer som var planerade för 2020 blir visserligen försenade pga leveransproblem orsakade av pandemin men kommer att genomföras. Han är mer osäker när det gäller hur konsumenter kommer att agera. Arbetslöshet och minskad inkomst påverkar inköp av sällanköpsvaror. Han pekar dock på planer i Europa för att fasa ut bilar med förbränningsmotorer och många länders åtaganden att följa Paris-avtalet och tror att dessa kommer att motverka ett eventuellt minskat konsumentintresse för förnyelsebara energikällor. Som stöd för detta lyfter han fram till exempel EUs Gröna Deal.
Lacey menar att prisfallet på olja kan få en viss effekt i USA, där man är van att köra långa sträckor. I Europa ser han betydligt mindre påverkan eftersom en stor del av bensinpriset utgörs av skatt och där utfasningen av bilar med förbränningsmotor ingår som en del i större projekt. Dessutom, betonar han, har priset på förnybar el kommit ner på en nivå där det kan konkurrera med el producerad med fossila bränslen.
Slutligen, presenterar Morgan Stanleys Navindu Katugambola, Head of Sustainable Investing, Morgan Stanley Investment Management Fixed Income & Liquidity, 6 följdverkningar av COVID-19, som investerare kan göra klokt i att hålla ögonen på.
De tydligaste effekterna av COVID-19 har varit sociala och ekonomiska utmaningar, som behöver mötas med ökad utgivning av obligationer. Enligt FN har 13 av de 17 hållbarhetsmålen påverkats negativt, berättar Katugambola. ICMA har publicerat riktlinjer för utgivande av sociala obligationer till stöd för effekter av COVID-19. Redan före pandemin fanns en ökning av sociala obligationer och denna har nu accelererat.
Katugambola tror att hållbara investeringar kommer att spela en avgörande roll för den ekonomiska återhämtningen efter pandemin. Till exempel EU och Canada integrerar hållbarhetsmål i sina planer och program för återhämtning.
Katugambolas bedömning är att investerare i högre grad än tidigare kommer att integrera hållbarhet i sina värderingsmodeller eftersom pandemin har medfört tuffare granskning av såväl företag som stater, vilket i sin tur fått allt fler investerare att undersöka hur hållbarhetsfaktorer kan påverka värdering.
Han förutspår att ränteinvesterare framöver i ökande grad kommer att utvärdera och kommunicera med företag, speciellt vad gäller sociala frågor. Effekter av klimatförändringarna har under de senast åren satt fokus på miljörisker inför investeringar, pandemin leder nu uppmärksamheten till sociala och bolagsstyrningsfrågor.
Samhällets förståelse av klimatrisker har ökat markant under det senaste decenniet, vilket lett till en helhetssyn på klimatrisker och ramverk för rapportering. Ökad medvetenhet om inte minst infektionsrisk, tror man på Morgan Stanley kommer att leda till nya riskmodeller som tar i beaktande hållbarhetsrisker utöver de klimatrelaterade.
Katugambola lyfter också fram en tro om att investerare kommer att fokusera mer på motståndskraft och förberedelse inför långsiktiga risker. Man förväntar sig att investerare framöver systematiskt kommer att redogöra för sina portföljers motståndskraft mot yttre chocker. Målet är inte att eliminera riskerna men att minimera följdverkningarna och underlätta en bättre återhämtning.
Många talar om COVID-19 som en väckarklocka. Likheterna med klimatförändringarna är många men hastigheten i utvecklingen är oändligt mycket snabbare vilket ställer krav på resolut handlande utan fördröjning. Förhoppningar finns om att lärdomarna ska spilla över på klimatkrisen.
Swesif (Sveriges forum för hållbara och ansvarsfulla investeringar) har fått en ny styrelse, i och med årsstämman den 29 maj. Styrelsen består av elva ledamöter med en bred samlad kompetens inom hållbarhetsanalys, förvaltning, produkt och marknad, samt forskning.
Susanne Bolin Gärtner, ansvarig för externa fonder på Danske Bank i sin roll som Head of Manager and Fund Selection, tar över ordförandeposten efter Anita Lindberg, Skandia. Charlotta Dawidowski Sydstrand, Sjunde AP-fonden, Rebecka Elkert, SEB, Emma Henningsson, Sustainalytics, Lingyi Lu, Söderberg & Partners, Tobias Lindbergh, Handelsbanken, Anna Strömberg, Catella Fondförvaltning AB och Robert Vicsai, SEB kvarstår som styrelseledamöter ytterligare ett år.
Nya ledamöter är:
Eva Axelsson, Swedbank Robur
Julian Beer, SEB
Åsa Moberg, Mistra
Samtidigt tackades följande styrelsemedlemmar för sina insatser: Anita Lindberg (Skandia), Peter Lööw (Alecta) och Cecilia Repinski (Green Wallet)
“Sju år i styrelsen, och tre år som ordförande – en utvecklingsresa både för Swesif och på ett personligt plan. Tack för förtroendet och tack alla styrelsekollegor genom åren för ett roligt, utvecklande och viktigt samarbete. Lycka till nya starka styrelsen med ert arbete med kunskap, samverkan och perspektiv för framtidens hållbara investeringar. Extra kul med representation från sell-side och forskningsvärlden!”
– Anita Lindberg, avgående ordförande
“Jag ser fram emot att vi tillsammans ska fortsätta vidareutveckla Swesif, i en ny omvärld under och efter Covid19-pandemin. I en tid då jag är säker på att vi fortsatt kommer att vara en viktig plattform för utbyte av kunskap och erfarenheter inom hållbara investeringar.Stort tack för förtroendet att ha blivit vald till ny styrelseordförande.”
– Susanne Bolin Gärtner, tillträdande ordförande
Under 2019 har Swesif haft en hög aktivitetsnivå. Påtagliga områden har varit seminarieverksamheten, projekt som har slutförts och startats upp samt fortsatt förvaltning och utveckling av Hållbarhetsprofilen. Två olika forskningsprojekt om långsiktighet i investeringsanalysen och ägarstyrning har pågått under året. Ytterligare två projekt har startat, om vattenfrågor respektive ESG inom fixed income. En stor begivenhet under året var att Swesif var värd för den årliga nordiska konferensen Nordic SIF.
Swesif är en oberoende, icke-vinstdrivande ideell förening och forum för organisationer som arbetar för eller med hållbara investeringar i Sverige. Swesifs viktigaste uppdrag är att sprida information om hållbara investeringar i Sverige, bidra till utveckling av ny kunskap inom området samt utgöra en mötesplats för medlemmarna. Swesif växer snabbt och har idag över 110 medlemmar från olika delar av finansmarknaden och samhället – kapitalägare, kapitalförvaltare, tjänsteföretag, forskare och intresseorganisationer.
Den 27 maj anordnade Swesif tillsammans med Mistra en diskussion kring geopolitik och miljöpolicy kopplat till Coronapandemin. Under ledning av Mattias Sundling, Chief equity strategist, Danske Bank, gav Karl Hallding, Senior Research Fellow, Stockholm Environment Institute (SEI), Jiayi Zhou, Researcher, Climate Change and Risk Programme, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) och Björn-Ola Linnér, Professor Environmental change, Centre for Climate Science and Policy Research, Linköping University sin syn på ett flertal frågor inom området.
Enligt Karl Hallding är det för tidigt att avgöra hur stora effekterna av pandemin blir. Han jämförde med finanskrisen som vi trodde skulle få stor effekt men den blev bara en blip. Han menade att vi först om några år kommer vi se hur stor effekt Coronapandemin fick. Men viss inverkan kan vi se redan nu i form av ändrat beteende. Till exempel har många lärt sig att använda webinars och märkt att dessa är mycket effektiva för vissa möten. Det är en av anledningarna till att flygtrafiken inte kommer tillbaka till samma nivåer som tidigare spår Karl Hallding.
Panelen diskuterade maktförskjutning och balanser på den geopolitiska kartan. Jiayi Zhou pekade på ett ökat inflytande för Kina men menade på att Kina ännu inte har nått status av en superpower. Inom EU testas nu styrkan i samarbetet enligt Karl Hallding. Han påminde om hur samarbetet brast under pandemins tidiga skede men att unionen stegvis kommit tillbaka till ökad samordning. Han lyfte fram överenskommelsen mellan Merkel och Macron som ett bra exempel på att de ledande länderna inom EU kliver fram och samarbetar i svåra tider. Björn-Ola Linnér menade att EU stärks genom Corona-pandemin eftersom denna visar på behovet för länderna att vara förberedda på kriser inom områden som vaccin, infrastruktur och mat. Linnér pekade också på att gröna frågor måste lyftas och för detta behövs ett fungerande EU.
I Kina spår Linnér en tillbakagång för miljöinvesteringar eftersom man för närvarande prioriterar andra frågor men globalt menade han att transformationen fortsätter tack vare ny teknik och en ökad insikt om hur känslig jorden är för utsläpp. Denna insikt är också något som lett till åtaganden i många länder och städer om att inte gå tillbaka till föroreningsläget före Coronapandemin enligt Björn-Ola Linnér. Ett exempel är EUs Green Deal som han bedömer får större möjlighet att nå framgång som en effekt av Coronapandemin. Även insikten att det går att få fram pengar om viljan finns är viktig i detta avseende. Även Hallding såg ökade möjligheter för EUs Green Deal efter Corona. Han menade att man inte kan gå tillbaka till utsläppsberoende då världen kommer att se annorlunda ut. Hans bedömning var att marknadskrafterna kommer att driva på utvecklingen. Panelen var överens om att Kina har större fokus på ekonomisk tillväxt än miljöåtgärder nu. Zhou pekade på att de stimulanspaket som nyligen har lanserats har infrastruktur och liknande i fokus, dvs ekonomi ej klimat. Hon betonade också att i verkligheten har Kinas investeringar inte varit så miljöfokuserade tidigare heller eftersom landets investeringar utomlands till stor del är i smutsiga industrier. Hallding tillade att infrastrukturinvesteringarna inkluderar fortsatt finansiering av kolkraftverk för att snabbt få en positiv effekt på ekonomin.
Jiayi Zhou förutspådde att valet i USA i november kommer att bli avgörande för utvecklingen under de närmaste åren eftersom diskussionerna nu inte bara är politiska utan även strukturella och handlar om till exempel vilken makt som ska ges till överstatliga organisationer. Hon uttryckte oro för den nuvarande diskussionen i USA.
Linnér ser att diskussionen om beredskap kommer att öka inte minst på EU nivå. Situationen för Sverige är känslig då landet behöver öka beredskapen men är samtidigt beroende av utrikeshandel. Hallding talade om en viss allmän återgång till ökad lagerhållning som beredskap. Han förutsåg även en tillbakagång av global handel och att såväl länder som företag kommer att skapa säkrare leveranskedjor vilket i sin tur kommer att leda till minskad global tillväxt. Hans uppskattning var att det framöver kan bli rimligt att räkna med en tillväxtpotential för väldens rika länder runt 0% eller strax därunder, i stället för runt 2-3% som hittills. Linnér menade att det inte är realistiskt att globala företag ska lämna beroendet av globala leverantörskedjor och just-in-time leveranser då kostnaden för att ändra detta blir enorm. Den snabba tekniska utvecklingen gör det också omöjligt att lagra komponenter. Han betonade att läget är annorlunda för länder och förutser att vi kommer se ökad lagerhållning av mat, mediciner och andra basvaror. Till exempel trodde han att Sverige kommer att öka den lokala matproduktionen både av hållbarhetsskäl och i beredskapssyfte. Halldin pekade på att en trend mot ökad lokal matproduktion i Sverige har funnits de senaste 10 åren och att marknadskrafterna efter Coronapandemin kommer att driva på trenden ytterligare. Halldin bedömde att staten måste driva stora och viktiga investeringar. Enkäter visar att det finns en acceptans för såväl detta som för stora gröna skattefinansierade investeringar sida vid sida med de privatfinansierade. Zhou, å sin sida, såg en ökad roll för reglering framöver och därmed ett ökat inflytande för stater inom till exempel livsmedel. Hon såg framför sig fortsatt global handel men med större inslag av geopolitik, vilket kommer att påverka företagens beslutsfattande.
Vill du se hela diskussionen, finns inspelningen här.
Den 14 maj publicerade ShareAction en rapport som visade att 70% av världens största kapitalförvaltare inte har någon policy för att utesluta eller engagera sig med företag i enlighet med internationella ramar för mänskliga rättigheter. Rapporten finner också att 47% av kapitalförvaltarna inte förbjuder investeringar i kontroversiella vapen som förbjuds genom internationella vapenfördrag.
När EU undertecknade Parisavtalet om klimatförändringar och FNs Agenda 2030 åtog sig unionen att arbeta för en mer hållbar samhällsutveckling. EU Kommissionen introducerade begreppet den europeiska gröna given, vilken de beskriver som ”vår färdplan för en hållbar ekonomi i EU” där målet är att ”lyckas genom att omvandla miljöutmaningarna till möjligheter inom alla politikområden”. I juni 2018 tillsatte EU-kommissionen expertgruppen (Technical Expert Group, TEG) med uppdrag att ta fram ramverk som ska stödja denna gröna omställning. Swesifs styrelseledamot, Robert Vicsai, hjälper till att förklara vad de nya EU-regleringarna inom ESG innebär.
TEG har kommit med tre lagförslag.
EU-taxonomin är ett enhetligt klassificeringssystem som gör det möjligt att avgöra om en ekonomisk aktivitet inom ramen för en verksamhet är miljömässigt hållbar. Taxonomin har sex miljömål: begränsning av klimatförändringarna; anpassning till klimatförändringarna, ett hållbart utnyttjande och skydd av våra marina miljöer, övergång till en cirkulär ekonomi med förbättrad avfallshantering och återvinning, begränsning av föroreningar samt skydd av biologisk mångfald. EU-kommissionen kommer fortsätta att stegvis identifiera och definiera ekonomiska aktiviteter som kan betecknas vara i linje med hållbar utveckling. ”Syftet med taxonomin, inom ramen för den finansiella marknaden, är att hjälpa finansiella aktörer och investerare att fatta välinformerade investeringsbeslut utifrån ramverkets förtydliganden”, förklarar Robert Vicsai. ”Taxonomin förväntas även utgöra grunden för framtida standarder och märkningar för hållbara finansiella produkter”, fortsätter han. För att klassificeras som miljömässigt hållbar ska en verksamhet bidra väsentligt till minst ett av målen samtidigt som den inte väsentligt ska skada något av de andra målen. Ingen verksamhet utesluts på förhand med undantag för fossil energiproduktion.
Disclosureförordningen som reglerar rapporteringsskyldigheten för finansiella aktörer i förhållande till hållbarhet. ”Denna rapporteringsförordning kommer att skapa en djupare transparens kring finansmarknadens hållbarhetsarbete. Kraven är omfattande och förväntningen från EU när det gäller finansiella aktörers integration av ESG frågor är långtgående,” berättar Vicsai. Investerarna ska bland annat kunna visa hur deras investeringar tar hänsyn till fördefinierade hållbarhetsfaktorer, redovisa hur dessa mål uppfylls samt bedöma effekten av eventuella negativa externaliteter”, fortsätter han. Med harmoniserade spelregler kring hållbarhetsrapportering i EU förbättras jämförbarheten mellan finansiella produkter. Det är ett första steg och förordningen är ett minikrav som gäller alla finansiella aktörer. Vidare kommer regelverket gälla för alla finansiella rådgivare som står under tillsyn och har mer än tre anställda
EU:s förordning om referensvärden (Benchmarkförordningen). I denna föreslås en ny typ av referensvärden för vilken nivå som ska anses vara låga koldioxidutsläpp. ”Med hjälp av den nya standarden kan investerare erbjudas förbättrad information om koldioxidavtrycket för en investeringsportfölj. Det blir också möjligt att bättre anpassa portföljer till Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader Celsius”, förtydligar Robert Vicsai.
Viktigt att börja arbetet redan idag
De nya regelverken är som tidigare påpekats omfattande och kommer att kräva mycket av finansmarknadens aktörer. Taxonomin är på ca 600 sidor och ska ses som ett uppslagsverk snarare än pärm till pärmläsning för de flesta. Det finns också en handledning om hur man använder taxonomin. (https://swesif.org/2019/06/teg-using-the-taxonomy-2019/)
Marknadens olika yrkeskårer måste själva komma fram till hur taxonomin ska användas. På samma sätt måste företagen komma fram till vad just de måste göra. ”Alla finansiella aktörer kommer att påverkas precis som alla påverkades när FN:s Globala mål för hållbar utveckling och Parisavtalet signerades. Detta är en strategisk omställning snarare än en ”compliance” exercis”, betonar Vicsai.
Fiona Reynolds, CEO för PRI, beskriver i en bloggpost betydelsen av ett strategiskt perspektiv på frågan.
”Taxonomin spelar roll, framförallt för att den är ett seriöst menat försök från de finansiella reglerarna att ställa krav på upplysningar om utveckling mot hållbarhetsmål snarare än finansiella mål. I det här fallet är målet att minska Europas klimatförändringar så att målet om noll i nettoutsläpp av koldioxid fram till 2050 uppnås”, skriver hon i bloggposten.
Detaljerna under utveckling
EU kommissionen har ålagt de europeiska tillsynsmyndigheterna att gemensamt utveckla tekniska standarder (Nivå 2) för att specificera detaljer kring hur informationen enligt disclosureförordningen ska redovisas. Detta ska sedan beslutas av kommissionen. Lokala tillsynsmyndigheter kommer att kunna införa mer stringenta krav än vad förordningen föreslår. Som det ser ut just nu kommer Nivå 2 kriterierna i disclosureförordningen ställa långtgående krav på rapportering som kan vara svåra att tolka för enskilda aktörer.
”Det nya regelverket kommer att ställa oerhörda krav på robust och strukturerad rapportering, som innebär en helt ny verklighet för de flesta aktörer på marknaden”, betonar Robert Vicsai. Finansiella institut som berörs kommer att behöva redovisa på ett systematiskt sätt hur de integrerar hållbarhet i sina investerings- och rådgivningsbeslut och hur det påverkar kunderna. ”De nya reglerna kommer förhoppningsvis också att förhindra att icke hållbara aktörer kan utge sig för att vara just hållbara”, hoppas Robert Vicsai.
Upplysningsförordningen är ett minimikrav och de tekniska kriterierna kommer att vara mer detaljerade. Men i punktform innebär förordningen att:
Företagets policy för integrering av hållbarhetsrisker ska vara tillgänglig på företagets hemsida och hållas uppdaterad.
Informationsbladen ska upplysa om vilka villkor som tillämpas för att integrera hållbarhetsrisker i investeringsbeslut respektive investeringsrådgivning
Informationsbladen ska upplysa om i vilken utsträckning riskerna bedöms ha relevant inverkan på avkastningen för aktuell produkt som tillhandahålls eller rekommenderas
Transparens ska finnas kring om företagets ersättningspolicy är förenlig med integreringen av hållbarhetsrisker. Det ska inte gå att bortse ifrån hållbarhetsrisker för att få högre bonus
För förvaltningsstrategier och finansprodukter som har en uttalad hållbarhetsrelaterad målsättning kommer det att införas specifika krav på att upplysa om vilka villkor som gäller och hur hållbarhet integrerats i investeringsbesluten respektive investeringsrådgivningen. Det måste också finnas information om hur målsättningen för hållbara investeringar säkerställs, hur målen ska uppnås inklusive metoder samt underliggande data och indikatorer för att mäta måluppfyllelse.
”Du behöver inte rapportera kring specifika hållbarhetsrisker om du inte marknadsför dina fonder som hållbara. Men du måste då tydligt ange att du INTE tar hänsyn till hållbarhetsrisker i din förvaltning. Lite som en risktext på ett cigarettpaket”, förklarar Robert Vicsai.
Innan COVID 19 pandemin förväntades förordningen att gälla från och med mars 2021 och finansinspektionen förväntades komma med de tekniska kriterierna under slutet av 2020. Denna tidslinje är inte lika tydlig eller trolig som tidigare.
”Kapitalförvaltare och institutionella investerare behöver trots det sätta igång med arbetet med förordningarna snarast. Det är tydligt att EU:s avsikt är att förändra finansmarknadens sätt att arbeta med hållbarhetsfrågan från grunden”, avslutar Robert Vicsai.
I en akademisk rapport skriven av professor Soohun Kim, Georgia Institute of Technology, och professor Aaron Yoon, Northwestern University, menar författarna att medlemskap i UN PRI inte har lett till några meningsfulla ESG-förbättringar i medlemsföretagens investeringar utan att den största effekten har varit ett ökat inflöde till deras investeringsprodukter. En representant för PRI pekar på svagheter i studiens begränsade urval och val av metod.
