Corporate climate lobbying – Why does it matter and what are investors’ expectations on companies?

0

Under senare år har investerare blivit mer medvetna om det inflytande som företag och deras intresseorganisationer har på den globala klimatpolitiken. Frågan om företags klimatlobbying  har hamnat högt på agendan för initiativ som Climate Action 100+, vilket lett till ökad aktivitet på bolagsstämmor, stora företag som publicerar rapporter och framväxten av en ny global standard.

Swesif och SISD SDG 13 arrangerade tillsammans ett webbinarium den 17 december där specialister på området från Swedbank Robur, Influence Map, Church of Englands Pensions Board och Chronos Sustainability under ledning av Charlotta Dawidowski Sydstrand från AP7 diskuterade varför klimatlobbying är viktigt och hur den kan utövas på ett effektivt sätt.

Se filmen från webbinariet här.

EFRAGs rapporteringspelare för icke-finansiell information blir starkare

0

I Europa, framskrider arbetet kring ökad transparens och standardisering inom rapporteringen av icke-finansiell information. Den europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering, EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group), meddelade den 18e januari att 44 organisationer har hunnit granska och är beredda att ställa sig bakom förslaget som varit på remiss sedan början på 2020.

Läs mer här (på engelska)

 

Bild av Dimitris Vetsikas, Pixabay

Vill du engagera dig i Swesif? Anmäl intresse snarast!

0

Är du intresserad av att delta i vårt styrelsearbete?

Vill du vara med och påverka Swesifs utveckling, och utvecklingen inom hållbara investeringar?

Vi närmar oss ett nytt årsmöte och några av styrelsens platser står till förfogande. Om du är intresserad av att delta i styrelsen är du välkommen att snarast skicka en intresseanmälan.

Styrelsen sammanträder sju gånger per år och du förväntas delta i dessa. Däremellan drivs arbetet i arbetsgrupper inom seminarier, projekt och medlemmar & kommunikation. Styrelsen arbetar relativt operativt, så du bör kunna avsätta tid även till annat än styrelsemötena.

Vi välkomnar sökanden från olika typer av medlemsorganisationer, med intresse och kunskap inom hållbara investeringar. Ansök med en kort beskrivning av vem du är och hur du kan bidra till styrelsens arbete.

Skicka din ansökan till swesif@swesif.org senast den 31 januari.

Vill du engagera dig i valberedningen

Vill du vara med i Swesifs valberedning och arbeta för att föreningen får en så väl fungerande styrelse som möjligt?

Valberedningen, som är oberoende av styrelsen, består av seniora medlemmar som har till uppgift att föreslå en ny styrelse vid varje årsmöte. Det är viktigt att valberedningen har ett gott kontaktnät och en djupare förståelse av vilka behov och förutsättningar som Swesif har för tillfället och vad som krävs av de olika kandidaterna. Valberedningen försöker även skapa en väl fungerande grupp med individer som kompletterar varandra i kompetens, erfarenheter och personlighet.

Arbetet i valberedningen består främst av att identifiera behov i styrelsen och söka efter lämpliga kandidater för nästa mandatperiod, dvs ett år framåt. Därefter följer enskilda intervjuer med samtliga ledamöter i styrelsen och nya möjliga ledamöter. Ett slutligt förslag skickas in till kansliet i god tid före årsmötet. Arbetet är som mest intensivt under vårvintern.

I dagsläget består valberedningen av Gunnela Hahn (sammankallande), Svenska kyrkan, Anette P Andersson, SEB Investment Management, och Johan Elmquist, Coeli. Valberedningen ska enligt stadgarna bestå av 3-5 ledamöter. Det finns alltså utrymme för fler personer.

Är du intresserad?

Skicka i så fall din ansökan till swesif@swesif.org senast den 31 januari.

Biologisk mångfald på One Planet Summit

0

Biologisk mångfald hamnade i strålkastarljuset den 11e januari då One Planet Summit, under ledning av Frankrikes president Emmanuel Macron, FN:s generalsekreterare António Guterres och Världsbankens president David Malpass, ägde rum i Paris. Toppmötet slog fast, bland annat, att man ska skydda den biologiska mångfalden på 30 procent av jordens yta 2030.

Läs mer (på engelska)

Den blå tråden – kapitalförvaltning och den globala vattenkrisen

Vatten är en snabbt växande risk för företag över hela världen som investerare måste bli bättre på att analysera. Tillsammans med SIWI bedriver därför Swesif ett projekt som utforskar möjligheterna och utmaningarna i att integrera vattenrisker i portföljanalys. Nyligen hölls ett webbinarium tillsammans med CDP för att visa hur det kan gå till.

På webbinariet, som hölls för medlemmar i Swesif den 1 december 2020, uppmanades investerare att integrera vattenanalys i sitt arbete.  Vatten utgör en avgörande risk för bolag och kapitalförvaltare eftersom i princip alla verksamheter är beroende av vatten, såväl IT-branschen för nedkylning som jordbruket för bevattning. Om ett bolag inte har koll på sina vattenrisker kan dess långsiktiga överlevnad vara hotad.

Vatten är en knapp resurs som behöver förvaltas – enligt beräkningar från World Resources Institute led 129 länder av medelhög till hög vattenbrist år 2019. Problemet förvärras av den osäkerhet som följer med klimatförändringarna, som leder till allt mer extremt och oberäkneligt väder med såväl svår torka som återkommande stormar och översvämningar.

Allt tyder på att vattenfrågan kommer att bli allt svårare att hantera under kommande år. Oroväckande nog ser vi hur allt fler företag rapporterar ökad vattenanvändning. Om inget görs nu så förväntas efterfrågan på vatten överstiga tillgången med 40 procent år 2030 enligt FN. Detta har förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden eftersom allt liv är beroende av vatten, den mänskliga rättigheten till rent vatten och inte minst den globala ekonomin. Därför behöver den här frågan diskuteras nu.

Vattenrisker som företag utsätts för uppstår inte i ett vakuum – bolagen påverkar vattenresurser i sin närmiljö. Detta är något som CDP diskuterade under webbinariet i sin presentation av verktyget ’Water Impact Matrix’ som just nu håller på att utvecklas. Genom att uppskatta olika sektorers relation till vatten kan kapitalförvaltare få insyn i vilka aktörer som bedriver en verksamhet som är medveten om dess egen påverkan, och driva dem till att bli ännu bättre. Slutsatsen av webbinariet var att förbättringsmöjligheterna i dagsläget främst rör sig om att driva bolagen till ökad rapportering och att stadga vattenpolicies inom den egna verksamheten.

För investerare som vill titta närmare på hur frågan kan påverka deras innehav finns en rad verktyg, såsom Aqueduct från World Resources Institute och The Water Risk Filter från WWF. För en bredare inblick i vatten och investeringar finns även Investor Water Toolkit från Ceres. För den som vill driva ökad bolagsrapportering finns CDP Water Questionnaire.

Investerare kan börja hantera de vattenrisker som finns i deras portföljer genom att inleda en dialog med bolagen. Men hur säkerställer man ett produktivt samtal? Under webbinariet visade SIWI vilka datakällor om vatten som redan finns tillgängliga, med exempel från CDP och Sustainalytics, och hur de kan användas ihop för att bygga en faktabaserad grund att stå på när man inleder dialog. SIWI presenterade även scenarioanalys som ett möjligt tillvägagångssätt, som både hjälper investerare att förstå hur verksamheten kommer att behöva anpassas när den globala tillgången till rent vatten blir mer och mer hotad, och om bolaget har lämpliga riskhanteringsstrategier. Detta kan fungera som grund för fortsatt samtal om att vattenfrågan bör prioriteras. Denna och fler möjligheter håller på att undersökas i SIWI och Swesifs pågående vattenprojekt.

av Sarah Breslin, Programme Officer, Swedish Water House, SIWI

 

Investor Brief för återvunnen råvara – kunskap för hållbara investeringar

0

Den 24 november arrangerade Swesif tillsammans med Mistra ett webbinarium kring Mistras lansering av sin ”Investor Brief för återvunnen råvara – kunskap för hållbara investeringar”. Genom att se de unika egenskaperna hos ett återvunnet material samt förbättra och skala upp dagens återvinningstekniker kan värdefulla resurser hållas kvar inom ekonomin. En ökad resurseffektivitet och ett minskat uttag av jungfrulig råvara går dessutom ofta hand i hand med minskade utsläpp av växthusgaser och minskad påverkan på biologisk mångfald. Vad bör investerare som vill vara med i övergången till en cirkulär ekonomi tänka på när det gäller återvinning och återvunnen råvara? Rapporten, vars syfte är att stödja hållbara investeringar, presenterades av Evalena Blomqvist, tidigare programchef Mistra Closing the Loop, Senior Forskare RISE.

Efter Evalenas presentation följde en paneldiskussion med representanter från olika delar av samhället, Henrik Sundström (Hållbarhetschef Electrolux), Patrik Lundström (VD Renewcell), Gunvor G Ericson (Statssekreterare hos miljö- och klimatminister Isabella Lövin) och Pia Irell (Impact Partner Trill Impact), vilket gav många intressanta perspektiv. Ta del av dessa samt Evalenas presentation genom att titta på filmen.

Swesifs medlemsundersökning och dess utfall

0

Under augusti i år genomförde vi på Swesif en medlemsundersökning där ni medlemmar, via era huvudansvariga, erbjöds att svara på åtta frågor avseende vår verksamhet. Frågor om hur ni upplevde vår organisation, våra avsikter, våra aktiviteter och dess kvalitet. För oss är det en självklarhet att ni medlemmar löpande involveras på olika sätt och ges möjligheten att påverka vårt arbete.

Vi och övriga i styrelsen vill börja med att rikta ett stort tack till alla ni som bidragit. Enkätens utfall har bidragit till för oss redan etablerade, men också många nya, insikter. Vi har fått en större förståelse för vad ni som medlemmar upplever som viktigt att verka för och utveckla i framtiden. Ni har hjälpt oss att vidareutveckla Swesif, och vi har tagit intryck till kommande verksamhetsplan 2021.

Sammanfattningsvis visade utfallet av vår undersökning att ni som medlemmar överlag är mycket nöjda med vår förening och vårt arbete med att sprida, driva och höja kunskap om investeringar för en hållbar utveckling. Vi har fått ett index på frågan om medlemmarnas ”övergripande nöjdhet” i form av siffran 8.33. Denna siffra är vi såklart mycket glada för, men inte helt nöjda. Vi vill nu fortsätta vår resa in i framtiden och då, med stor ödmjukhet, ta hänsyn till er feedback.

Nedan kan du läsa en kort summering av de mest utmärkande kommentarerna vi fick i vår undersökning, och som vi nu aktivt arbetar vidare med:

  • Swesifs syfte och mål. Flera upplevde att Swesifs syfte idag är så pass etablerat i samhället att vi bör fundera på hur vi kan anpassa dessa till vår samtid och ta nästa steg i vår förening.
  • Seminarierna och dess innehåll. Flera önskade fler fokuserade och mer aktuella och detaljinriktade ämnen, istället för flera generella. Samt även undersöka om vi kan bjuda in mer välkända opinionsbildare inom ämnen som värnar om Swesifs avsikter.
  • Nätverkande och diskussionsforum mellan medlemmar. Skulle vara intressant att inte bara ha övergripande paneldebatter, utan även workshops som engagerar medlemmar i aktuella och praktiska frågor.
  • Våra systerföreningar. Förtydliga vårt arbete tillsammans med dem.
  • Kommunikation till er medlemmar. Undersök nya plattformar, och hitta ännu intressantare och effektivare sätt att kommunicera.

 

Återigen ett stort tack för alla era bidrag – och välkommen till en höst och vinter med oss på Swesif!

Susanne Bolin-Gärtner / Styrelseordförande i Swesif

Rebecka Elkert / Ansvarig för Swesif medlemsenkät

Covid-19 & jämställdhet – Kan krisen göra bolag mer lönsamma och hållbara?

Kvinnor drabbas hårdare än män av Covid-19

Jämställdhet mellan könen är långt ifrån en självklarhet och utvecklingen mot att överbrygga gapet har varit haltande de senaste fem åren. Den lilla förbättring vi har kunnat erfara riskerar att gå förlorad på grund av Covid-19. Enligt en analys från McKinsey löper kvinnor 1,8 gånger större risk att förlora sina jobb än män. Kvinnor må utgöra 39% av den globala arbetsstyrkan men står för hela 54% av de som har förlorat sina jobb under krisen (maj, 2020). För Europa visar statistik, som European Institute for Gender Equality (EIGE) har tagit fram, att en fjärdedel (26,5%) av kvinnor har otrygga anställningar jämfört med bara 15,1% av män.

Några av de sektorer som drabbats hårdast av pandemin har, i de flesta länder, en kvinnlig överrepresentation, till exempel hotell och restaurangbranschen (54%), detalj- och grossisthandel (43%), och tjänster såsom konst och administration (46%). Det finns däremot nationella undantag såsom Frankrike där män har påverkats i större utsträckning än kvinnor, vilket McKinsey visar i sin analys. Det finns större sannolikhet för kvinnor än för män att vara i tillfälliga arbeten, deltidsanställda och annan otrygg anställningsform. Dessa jobb innebär ofta lägre ersättningar, ett mindre omfattande juridiskt skydd och svårigheter att få tillgång till det socioekonomiska skyddsnätet i samhället, vilket FN tydliggjort i sin årliga rapportering om de Globala målen. 

Jämställdhet gynnar ekonomin och företagen

Bolag som är mest jämställda i sina ledningsgrupper har 21% högre sannolikhet att överprestera jämfört med sitt branschsnitt i lönsamhet, och 27% högre sannolikhet att överprestera i värdeskapande. Att sambandet finns i alla geografier och sektorer, visar McKinsey i rapporten ”Delivering through Diversity”.

World Economic Forum’s Global Gender Gap rapport 2020 visade att minskad ojämlikhet mellan kön gynnar ekonomin, konkurrenskraften och beredskapen för framtiden. McKinsey stödjer dessa resultat. Deras scenarioanalys har visat att effektiva åtgärder som minskar skillnaderna mellan hur kvinnor och män påverkas av Covid-19 kan leda till högre global BNP år 2030, med 13 trillioner dollar. För maximal effekt måste dessa åtgärder ske nu. Att vänta till 2024 skulle, enligt deras beräkningar, innebära att den globala BNP år 2030 blir 5,4 trillioner dollar längre än i bästa scenariot.

Kan Covid-19 bidra positivt till jämställdhet?

Det finns däremot en del ljuspunkter. Många företag har för första gången testat att låta anställda arbeta hemifrån och ha distansmöten i större omfattning. Om dessa blir bestående förändringar som leder till mer flexibla arbetsförhållanden i framtiden kan detta medföra fördelar för mödrar som idag har fått kombinera jobb med en oproportionerligt stor del av barnvårdnad. Sociala normer och könsroller kan förändras om fäder som jobbar hemifrån får dela ansvaret för barnavård och annat hushållsarbete, vilket the National Bureau of Economic Research (NBER) visat i en rapport.

Svenska bolagsledningar

Utvecklingen mot jämställdhet har gått långsamt ex ante pandemin. Sverige hamnade på en fjärde plats i World Economic Forum’s Global Gender Gap Index 2020, omsprunget av Finland. Underlag för indexet är bland annat kvinnlig representation i bolagsledningar och styrelser. År 2019 hade endast 36% av de svenska bolagsstyrelserna en styrelse med över en tredjedel kvinnliga ledamöter. Något som skulle kunna accelerera jämställdhetsarbetet i Sverige är att FN:s kvinnoorganisation UN Women i juli meddelade att Sverige är en av de fem medlemsstater som ska ingå i en ledargrupp för finansiell jämställdhet och det internationella arbetet för jämställdhet i ljuset av Covid-19.

”McKinsey-rapporten har tydliggjort de ekonomiska konsekvenserna och riskerna med att ignorera jämställdhetsaspekten vid hantering av Covid-19. Sedan pandemins utbrott har social hållbarhet blivit en allt viktigare fråga för svenska kapitalförvaltare och kapitalägare. Att i dialoger med bolag även diskutera jämställdhet kan gynna investerarna, företagen och den globala ekonomin”, säger Lingyi Lu, styrelseledamot i Swesif.

Att som investerare stödja företagen

I dialoger med företagsledningar kan investerare upplysa om fördelarna med en jämställd organisation och kräva konkreta åtgärder för att brygga gapet. Författarna till McKinsey rapporten sammanfattar detta i tre steg. För investerare innebär de tre stegen:

  1. Be företagsledningen rapportera hur Covid-19 har påverkat kvinnor och män olika. Har fler kvinnor än män fått lämna sitt arbete eller fått avstå från en löneökning? Har färre kvinnor blivit befordrade? Hur ser könsfördelningen ut bland nyanställda?
  2. Uppmana till konkreta åtgärder såsom lika möjligheter till karriärutveckling, kompetensutbildning och att öppet uppmana sina anställda att dela barnavård och hushållsarbete lika.
  3. Hjälp företagen att identifiera andra möjligheter till ökad jämställdhet i hela värdekedjan och distributionskanaler, och se till att handla efter dessa. Ett exempel kan vara att finansiella tjänsteföretag kan säkerställa att deras produkter kommer kvinnliga entreprenörer till del, eller att IT-bolag har ett jämställdhetstänk vid produktdesign.

 

 

Picture by 9_fingers for Twenty20

TPI i practice – Case studies from global investors

0

Ursprungligen publicerad av Transition Pathway Initiative (TPI)

 

TPI in practice

 

EUs taxonomi – ur ett användarperspektiv

Den 1 oktober arrangerade Swesif ett webinarium om vad EUs taxonomi betyder i praktiken för kapitalmarknadens olika aktörer – analytiker, förvaltare och företag. Inbjudna var förutom Swesifs medlemmar även medlemmarna i våra nordiska systerorganisationer.

Andreas Barkman, tidigare medlem av TEG (EU’s Technical Expert Group) och framöver i ”The Platform on Sustainable Finance”, inledde med att beskriva och lyfta att målet är att taxonomin ska driva utvecklingen av hållbara finanser mot omställning. Därefter pratade han mer i detalj kring bland annat taxonomins funktioner, hur den kan användas och vad han ser som nästa steg.

Därefter fortsatte Marco Kisic, Head of ESG Research at Nordea Capital Markets, att berätta om hur de integrerar klassisk finansanalys med taxonomin för att identifiera intressanta investeringskandidater samt för att beräkna hur väl bolag och portföljer ligger i linje med taxonomins krav. I en jämförelse, som han visade, gällande avkastning för så kallade gröna och bruna bolag ligger trenden tydligt till de gröna bolagens fördel.  Marco gick även igenom hur beräkningar utifrån taxonomins kriterier kan göras inom några av de branscher som idag omfattas av taxonomin. Som exempel tog han byggmaterial, fastighetssektorn och ett bolagsexempel, SSAB.

SSAB var också närvarande och representerades av Thomas Hörnfeldt, Sustainability Manager. Han illustrerade hur de ser på taxonomin och de krav som ställs kring rapportering och tröskelvärden. Han lyfte fram att bolag som är mitt i omställningsprocessen missgynnas då investeringar i ny teknik inte återspeglas i ramverket. Han konstaterade att det inte bara är de bästa bolagen som ska driva omställningen utan alla övriga bolag som inte är bäst i klassen.

Webbinariet lockade ett stort antal deltagare, det ställdes många frågor och panelen hann tyvärr inte svara på alla. Det händer mycket på området och Swesif kommer säkert få anledning att återkomma med fler events med olika vinkling framöver.

 

Fossila energiföretag når inte 2°C målet

0
Den senaste rapporten från Transition Pathways Initiative (TPI) visar att inget av de stora fossila energiföretagen ligger i linje med den utveckling som krävs för att de ska uppnå sina utsläppsmål på 2°C. Trots annonsering av flera positiva klimatåtaganden på senare tid, redovisar rapporten att branschen ligger långt efter det som världen behöver för att kunna hantera klimatkrisen. Av de 59 olje-, gas- och kolbrytningsföretag som TPI utvärderat med avseende på koldioxidutsläpp har endast sju företag satt utsläppsmål i linje med Parisavtalet.

Läs mer (på engelska)

UN PRI publicerar fallstudier i EU taxonomi

0

PRI har publicerat en handbok med fallstudier i hur taxonomin kan implementeras. För att hjälpa de institutioner som behöver anpassa sig till taxonomin har PRI publicerat en handbok där man ger råd, förklaringar och läsanvisningar samt redovisar ett fyrtiotal fallstudier där organisationer beskriver hur dessa har implementerat taxonomin, vilka resultat man hittills sett, utmaningar man stött på och hur man valt att lösa dem samt vilka rekommendationer man vill ge.

Läs vidare här (på engelska)

En kartläggning av hållbara Fintech-företag

0

På konferensen Copenhagen Fintech Week, presenterade Implement Consulting Group rapporten ”Deciphering the Nordic Impact Map”, som har till avsikt att reda ut sambanden mellan fintech och hållbara investeringar och huruvida hållbarhet kan bli nästa framgångstema för fintech-bolag i Norden. Kartläggningen delar upp unga fintech-företag i fem teman.

 

Bilden från Shutterstock ©

Pandemin tycks skapa ökad medvetenhet om fördelar med mångfald

0

När Refinitiv redovisade vilka 100 företag som ligger i toppen av deras Diversity & Inclusion index för 2020 är finanssektorn största bransch med 18 företag på listan. Rankingen baseras på Refinitivs ESG-data, som är utformad för att mäta den relativa utvecklingen för nästan 10 000 företag som representerar över 80% av det globala börsvärdet.

Läs vidare här (på engelska)

 

Bilden från Shutterstock ©

Pandemins följdverkningar för investerare

0

Det finns flertalet utvärderingar, varav några refereras till i nedanstående artiklar, som har visat på hur fonder med ett integrerat sätt att arbetat med hållbarhet i genomsnitt har haft en bättre utveckling under pandemin än sådana utan hänsyn till hållbarhetsfaktorer. Dessa undersökningar är den senaste signalen på att hållbarhet bidrar till värdeskapande.  De framhäver de hållbara fondernas motståndskraft i förhållande till andra typer av fonder genom att generellt uppvisa karakteristik som lägre volatilitet och mer fördelaktig allokering genom bl a en strukturell undervikt i oljesektorn. Perioden är kort och det återstår att se om tendensen kommer att hålla under en längre tidsperiod.

Vi har inom ramen för detta nyhetsbrev sammanställt några intressanta inspel och betraktelser kring effekter av COVID 19 på området hållbara investeringar.

Bland annat Mirza Baig från Aviva Investors gav i artikeln Evidence and ambition: The new rules of engagement on climate change sin syn på varför COVID-19 har skapat ett ökat investerarengagemang kring klimat som sätter än mer press på stora fossila bolag. Efter att COP26 mötet, som skulle ha hållits i Glasgow i november 2020, sköts fram ett år var det många som trodde att investerares intresse för hållbarhet skulle minska. Han hävdar i sin artikel på att det i stället blev tvärtom och pekar på hur globala investerares ökade samsyn och samarbete står i skarp kontrast till agerandet bland stora energiföretag. Han menar att det helt enkelt kommit en större insikt om effekterna av systemrisker och vikten av att agera tidigt och kraftfullt, innan det är för sent.

I februari 2020 annonserade BPs VD Bernhard Looney företagets nya gröna strategi. Vad som först framstod som att BP skulle bli den första oljejätten som tog ansvar för alla sina utsläpp, visade sig vid närmare granskning inte vara så. Bloombergs Akshat Rathi förklarar varför i sin artikel BP’s Bold Climate Plan Doesn’t Add Up to Net Zero. Företagen har tre typer av utsläpp, Scope 1 (direkt genererade av företaget), Scope 2 (skapade av direkt involverad extern enhet, tex kolkraftverk som driver raffinaderi) och Scope 3 (alla utsläpp som kan kopplas till företaget inklusive sådana hos kunder). Rathi berättar i sin artikel att det inte finns någon standardiserad definition av Scope 3-utsläpp och redovisning av dem är frivillig varför många av de största oljeföretagen som ExxonMobil och Saudi Aramco väljer att inte rapportera och påpekar att Scope 3-utsläpp utgör 90% av de flesta oljeföretags totala utsläpp.

Mirza Baig berättar i sin artikel hur Shell efter tre års arbete med att ta fram en ambitiös klimatambition inte kunde visa hur verksamheten i praktiken skulle förändras i närtid. Till exempel skulle investeringar i ny energi bara uppgå till 1-2 miljarder USD av totala 20 miljarder USD, vilket ledde till reaktioner från flera aktieägare. ExxonMobil blockerade på sin bolagsstämma ett aktieägarförslag om klimatstrategi, vilket enligt Baig fick tilll följd att nästan en tredjedel av aktieägarna röstade emot ledningen på bolagsstämman. Baig ger flera exempel och pekar på att även långivare har börjat ställa mer krav efterhand som det blivit tydligt att ESG-faktorer kommer att ha en avgörande betydelse för företagens framtida utveckling.

Mirza Baig menar att klyftan ökar mellan agerandet i europeiska och amerikanska olje- och gasföretag medan skillnaden i agerande mellan investerare när det gäller synen på klimatförändring minskar mellan kontinenterna. Baig berättar att BP i somras tog på sig ansvar för sina Scope 3-utsläpp och nu har åtagit sig att fastställa en rad livscykelutsläppsmål.

Alessia Falsarone, PineBridge Investments’ Head of Sustainable Investing and Senior Portfolio and Risk Strategist for Developed Markets Fixed Income menar i sin artikel Five ESG Investing Takeaways From the Covid-19 Crisis att pandemin också tycks ha förflyttat investerares fokus från allmänna deklarationer kring ESG-principer till ökat fokus på att hantera hållbarhetsrisker i utvärdering-, allokerings- samt selektionsarbetet.  Företags affärsmässiga hantering av hållbarhetsfrågor börjar få genomslag i dess värdering. Falsarone pekar också på att COVID-19 belyst behovet av att integrera ESG-utvärdering i BNP, ekonomiska studier och prognoser. Hon lyfter i sin artikel fram sina fem huvudsakliga slutsatser från krisen och dess långsiktiga implikationer för investerare.

FTSE Russel sammanfattar i artikeln On reflection: is COVID-19 a hurdle or a ramp for climate strategies? slutsatserna från sitt webinar vid Londonbörsen om principerna för hållbara investeringar.  “The ultimate outcome of this pandemic will be indeed to accelerate the energy transition,” sade tex Mark Lewis, Global Head of Sustainability Research at BNP Paribas Asset Management. Arne Staal, Global Head of Research & Product Management at FTSE Russell, konstaterade att många statsbudgetar är ansträngda men det finns nu också en möjlighet att återuppbygga för att nå grön tillväxt. Det finns ökat politisk tryck från ett samhällsperspektiv, helt enkelt.

Att vända rådande utveckling och det ekonomiska fokus som har väglett oss de senaste fyra decennierna kommer med all sannolikhet kräva radikala reformer. Coronavirusets oöverträffade frammarsch påminner oss investerare om att hållbarhetsrisker i form av klimat- och sociala problem blir allt tydligare ekonomiska risker som vi behöver hantera på ett korrekt sätt. Det är tydligt att den nuvarande ekonomiska tillväxten baseras på en ohållbar användning av naturresurser och att dessa är begränsade. På kort sikt skapar användning av naturresurser välstånd och välfärd. Men på medellång till lång sikt kommer den ökande knappheten på dessa resurser troligen att än mer undergräva den finansiella stabiliteten, välfärden och orsaka social instabilitet.

”Viktigt att tänka på är att hållbarhetsrisker inte alltid är kvantifierbara men när en katastrof inträffar får den långsiktiga effekter på både makroekonomisk och mikroekonomisk nivå,” säger Robert Vicsai, vice ordförande för Swesif. ”Förhoppningsvis kan Coronavirus-pandemin leda till en djupare förståelse av band som binder oss på global skala. Motståndskraftiga samhällen är viktiga för att skydda oss mot klimatförändringar, och stödet för att återuppliva ekonomin efter pandemin bör därför främja hållbara affärsmodeller som driver hållbar samhällsutveckling.”

 

Picture credit @Novegor on Twenty20