Hållbart mode och textil – viktigt fokusområde för investerare

På ett webbinarium arrangerat av Swesif tillsammans med Mistra den 1 september presenterade Mistra rapporten ”Investor brief: Sustainability in textiles and fashion”. Åsa Östlund tidigare programchef Mistra Future Fashion och Head of R&D Tree to Textile, presenterade rapporten. En panel bestående av Felicia Reuterswärd Hållbarhetschef i Sverige för H&M, Gunnela Hahn Chef Hållbara investeringar hos Svenska kyrkan, Niklas Ekman Aktieanalytiker hos Carnegie och Yvonne Augustsson vid Hållbarhetsenheten Naturvårdsverket samt sekreterare i utredningen för producentansvar textil diskuterade därefter de resultat som framkommit och vad kapitalmarknadens aktörer kan göra för att driva på utvecklingen mot mer hållbart mode och textil. Modererade gjorde Åsa Moberg, programansvarig hos Mistra.

Rapporten pekar ut fyra nyckelområden inom textil- och modeindustrin som finanssektorn bör fokusera på; nya affärsmodeller som bidrar till att förlänga plaggens livslängd, nya resurseffektiva och innovativa produktionstekniker, ny teknik för materialåtervinning, samt teknik och informationssystem gällande spårbarhet, för att synliggöra miljöpåverkan genom hela produktionskedjan ut till kund. Rapporten innehåller dessutom ett så kallat ”Investor Toolkit” som belyser centrala frågor investerare och kapitalförvaltare kan använda sig av i företagsdialoger.

80% av klimatpåverkan från mode och textil i Sverige uppstår i producentledet. Störst effekt kan uppnås genom att undvika ny konsumtion och därmed produktion. Viktigast av allt är därför ett plaggs livslängd. Materialet i ett plagg måste vara ändamålsenligt för dess användningsområde. Därefter blir det viktigast att kritiskt välja producent. Det är ofta större skillnad i klimatpåverkan mellan olika producenter än olika fibrer. För att konsumenten ska kunna göra ett aktivt val, krävs transparens i leverantörskedjan för spårbarhet och mätbarhet universellt. Åtgärder för att byta fossil energi mot förnybar är också avgörande.

Konsumenters beteende behöver förändras. I Sverige köps det för närvarande 13-14 kg kläder per person och år. Kläderna används i 3 till 4 år och sedan slängs de huvudsakligen i hushållsavfallet och bränns (delvis som källa till energi). Uttjänta plagg behöver ses som material och en resurs, som kan användas till nya produkter i en cirkulär ekonomi. Nya affärsmodeller, ny produktionsteknologi, ny återvinningsteknologi och inte minst ny märkning för spårbarhet behövs.

Panelen diskuterade rapporten utifrån deltagarnas olika synvinklar och kompetenser. Till exempel framkom det att H&M har satt som mål att vara klimatneutrala till år 2030 och testar olika initiativ som uthyrning och återvinning samtidigt som man arbetar för att införa ett hållbarhetsperspektiv i hela affärskedjan. Genom nya affärsmodeller som bygger på uthyrning, återvinning och reparation finns en möjlighet att tjäna pengar på samma plagg flera gånger om, något som dock nischspelare har lättare att positionera sig för än stora företag. Många nya regleringar och lagar är på väg med fokus på hållbara produkter, spårbarhet och livslängd. EU har specifikt pekat ut textil som ett viktigt område och en plan är under utveckling. År 2025 ska alla EUs medlemsstater samla in allt textilavfall, vilket kommer att ge enorma mängder insamlat material. I Sverige återvanns 2018 24% av alla kläder, 2019 var siffran 36%. 2018 kunde 44% tänka sig att handla second hand, siffran 2019 var 73%. Den nya rapporten ses som ett bra påtryckningsmedel.

För att ta del av den intressanta diskussionen, se filmen ovan.

Previous articleEurosif gör en tabbe
Next articlePandemins följdverkningar för investerare