Kan aktivt ägarskap göra skillnad? Vad säger forskningen?

Den 18 februari arrangerade Swesif ett seminarium på temat aktivt ägarskap för hållbar utveckling. Emma Sjöström, forskare vid Misum, Mistra Center for Sustainable Markets, och vice programchef vid Stockholm Sustainable Finance Centre presenterade slutsatserna från den rapport hon nyligen sammanställt där hon granskat aktuell forskning om aktivt ägarskap för att ta fram kunskap om vilka ägarstrategier som påverkar företag och vilka effekterna är.

”Att föra en dialog med de bolag man som ägare vill påverka är ofta effektivare än att bara sälja av ett innehav”. Det finns det studier som visar på berättar Emma Sjöström. Viktigast för att nå resultat med sin dialog som ägare är inte ägarandel utan legitimitet. ”Legitimitet är det som får bolag att lyssna mest”, berättar Sjöström. ”Bra business-case är det som spelar roll, att man kan visa vilja att förstå bolaget och vilja hjälpa. Likaså är det effektfullt om man kan visa på andras agerande och skapa peer pressure”, fortsätter hon. Hur tung institutionen är har betydelse men också hur trovärdigt och kunnigt det team som representerar institutionen är. Något annat som Sjöström lyfter fram är vikten av samarbeten mellan institutioner som vill påverka.

Hon ger tre exempel på situationer när studier har visat att möjligheterna att skapa förändring är särskilt stora. Bolag med god finansiell ställning är mer benägna att agera än de med svag. Nya företagsledningar är påverkbara, likaså företag som har blivit stämda.

Studier visar att det finns en trend mot att motioner till bolagsstämman gradvis används allt mer. ”Begär man en motion om transparency disclosure får man ofta det men studier visar ingen effekt av dessa motioner”, berättar Sjöström. Samarbete kring motioner är effektivt, fortsätter hon. ”Institutioner som har nått framgång med motioner tidigare har bäst utsikt att nå förändring. Det är bra att ha rykte om sig att vara lite jobbig”. Under 2018 drogs ungefär hälften av alla motioner tillbaka tack vare att man nått åtminstone viss framgång.

Om en stor institution säljer av sitt innehav i ett bolag kan det få en kortsiktigt negativ effekt på bolagets aktiekurs men leder inte till någon kännbar finansiell effekt på företaget. En viss påverkan på intresset för att göra nyinvesteringar i bolaget eller liknande bolag har kunnat mätas i vissa studier. Avyttringar av stora stiftelser har dock kunnat ses få effekt på den politiska diskussionen kring sk stranded assets, koldioxidskatt mm, vilket Sjöström menar visar, att aktieägare kan vara med och påverka samhällets normer. ”Detta kan vara en strategi för aktieägare”.

”Stämningar är väldigt effektivt men kostar mycket i resurser och olika institutioner har olika mål, mandat, motivation och tidshorisont” och stämningar är därför inte en väg som passar alla förklarar Sjöström.

Hennes studier ger inte bara svar utan väcker också en hel del frågor. Hon lyfter fram flera områden där hon gärna skulle vilja se mer forskning. Till exempel skulle hon vilja se studier som tar ett helhetsgrepp på olika frågor och länkar dem till varandra för att se hur de förstärker eller motverkar varandra. Hon skulle vilja se analys av vilken typ av ägardialog som är mest effektiv och vilket arbete som föregår motioner till bolagsstämmor. Hon efterfrågar forskningsfokus på kreditsidan men skulle också vilja se en diskussion kring vad som behöver hända för att få till en omställning bort från fossila bränslen. ”Ska ägare driva lagförändringar?” frågar hon. ”Ska ägare driva på för koldioxidskatt?”

Sammantaget avslutar hon med att konstatera att hennes studie visat att det finns mer forskning än hon trodde och att ”mycket är på väg”.

 

Hela rapporten finns att läsa här.