Med stigande räntor, ihållande inflation och rädsla för en växande bankkris i USA stod portföljförvaltare av räntefonder som klassificeras som artikel 9 (mörkgrön) enligt EU:s förordning om offentliggörande av information om hållbar finansiering inför en komplex tid under första kvartalet 2023. NordSIP kunde identifiera tio sådana fonder av nordiska kapitalförvaltare som var verksamma i Sverige under första kvartalet 2023.
Eurosif mäter investerarnas inställning till klimatdata
Under de senaste åren har Eurosif, den paneuropeiska sammanslutning som främjar hållbar finansiering på europeisk nivå, lagt stora ansträngningar på att undersöka utmaningar och möjliga lösningar när det gäller noggrannhet, effektivitet och jämförbarhet för klimatrelaterad rapportering. En särskilt sammansatt rådgivande grupp för klimatrapportering och indikatorer (Climate Reporting & Indicators, CRI) bestående av yrkesverksamma personer med ett stort intresse för ESG-data har diskuterat frågan på djupet och sökt efter ett svar på en övergripande fråga: Vilka klimatindikatorer är verkligen användbara för investerare?
Children’s rights in investing
On 26 April, the first pan-Nordic webinar co-organised by the five Nordic SIFs was held.
The webinar explored how to integrate children’s rights into investments, specifically looking at why and how children’s rights should be integrated into investment decision-making. It also took a deep dive into the tech sector and the investors’ perspective, exploring concrete examples of how investors are working on children’s rights today.
Many thanks to the speakers of the webinar below, as well as all of you who participated and contributed with interesting questions.
Swesifs nya styrelseledamöter svarar på tre frågor
Alexandra Frenander, Folksam
Vad gör jag till vardags när jag inte sitter i Swesifs styrelse?
Jag arbetar som bolagsanalytiker inom Ansvarsfullt ägande på Folksamgruppen. Jag och mina kollegor ansvarar för påverkansarbete och bolagsdialoger med våra innehav. Det innebär att jag för dialoger med bolag om alla möjliga ESG-frågor, vilket är väldigt roligt och givande.
Varför vill jag engagera mig i Swesifs styrelse?
Hållbarhet är en otroligt viktig del av kapitalförvaltning idag och samarbete med andra aktörer ger oss alla större möjligheter att göra skillnad genom hållbara investeringar. Dessutom så ser jag ser det också som en personlig möjlighet att nätverka, utvecklas och bidra med min bakgrund inom mänskliga rättigheter och barns rättigheter.
Vad är hållbarhet för mig?
Det viktigaste vi kan göra för varandra, vår planet och oss själva just nu. Hållbarhet innefattar så mycket men målet är alltid att skapa en balans där människa och miljö kan samverka.
Allan Emanuelsson, Danske Bank
Vad gör jag till vardags när jag inte sitter i Swesifs styrelse?
Jag jobbar som specialist inom ESG och hållbara investeringar i Danske Bank Kapitalförvaltning där jag via ett ganska brett mandat har förmånen att jobba med allt från integrering av hållbarhetsfrågor i riskhantering, investeringsverksamhet och aktivt ägande till kunddialog och regelefterlevnad.
Varför vill jag engagera mig i Swesifs styrelse?
Jag menar att det i slutändan gynnar både sakfrågorna kopplade till hållbarhet och oss som marknadsaktörer om vi gör gemensam sak när det gäller att flytta fram positionerna för hållbara investeringar och göra vår röst hörd i olika sammanhang.
Vad är hållbarhet för mig?
Jag tycker att Brundtland kommissionens definition av hållbarhet fortsatt är måttstocken, d v s ’En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov’. Det betyder vidare för mig att samtliga samhällsaktörer, inklusive politiker, lagstiftare och investerare behöver tänka mer långsiktigt och skapa förutsättningar för nödvändig omställning.
Edson Fonseca, Schroders
Vad gör jag till vardags när jag inte sitter i Swesifs styrelse?
Jag arbetar som Hållbarhets Specialist för Schroders verksamhet i Europa. I praktiken innebär det en nära dialog med våra kunder om deras behov kring hållbarhet och hur Schroders som en global kapitalförvaltare kan stötta med investeringslösningar, forskning eller andra samarbeten.
Varför vill jag engagera mig i Swesifs styrelse?
Swesif har länge varit en knytpunkt för dialog och kunskapsutbyte inom områden som berör hållbara investeringar. Något som är tydligt över de senaste åren är hur komplexiteten kring hållbarhetsfrågor konstant ökat och med det blir en platform som Swesif bara än viktigare så att vi som bransch har en plats för samarbete. Jag ser fram emot att bidra till främmandet av samarbete genom Swesif för att pådriva dialogen kring hållbara investeringar.
Vad är hållbarhet för mig?
För mig handlar hållbarhet om medvetenhet, respekt och ansvar för ens omvärld. Allt värde skapas inte på samma sätt och det är viktigt att vi bidrar till värdeskapande som är förankrat i hållbarhet.
Per Josephson, Harvest Advokatbyrå
Vad gör jag till vardags när jag inte sitter i Swesifs styrelse?
Jag arbetar som Senior Associate på Harvest Advokatbyrå, en nischbyrå inom finansiell reglering. Där biträder jag olika finansiella institut, främst i form av fondbolag, AIF-förvaltare och värdepappersbolag, med regelefterlevnad och tillståndsfrågor.
Varför vill jag engagera mig i Swesifs styrelse?
Jag har varit engagerad i hållbarhetsfrågor sedan 2016 och följt med i regelutvecklingen sedan dess. När jag kom till Harvest fick jag fördjupa mig ännu mer i hållbarhetsregelverket och fick därigenom även möjligheten att engagera mig i arbete för Swesif med bland annat uppdateringen av Hållbarhetsprofilen och Swesifs inträde i Eurosif. I min roll i styrelsen kan jag nu ta ett mer övergripande ansvar för de frågor som Swesif arbetar med, vilket känns väldigt roligt.
Vad är hållbarhet för mig?
För mig handlar hållbarhet om att jämna spelplanen. En förhållandevis liten del av jordens befolkning har länge levt i överflöd på bekostnad av både natur och människor i andra delar av världen, och vi måste börja tänka mer långsiktigt. Jag tror det finns en enorm omställningspotential om vi kan få en spelplan där ekonomisk tillväxt blir synonymt med hållbar tillväxt.
Victoria Lidén, Storebrand
Vad gör jag till vardags när jag inte sitter i Swesifs styrelse?
Jag jobbar som hållbarhetsanalytiker och ägarstyrningsansvarig på Storebrand, vilket innebär att jag arbetar med att utveckla våra ESG-strategier och integrera hållbarhetsanalyser i kapitalförvaltningen, samt att jag ansvarar för arbetet med aktivt ägande.
Varför vill jag engagera mig i Swesifs styrelse?
Under de åren som jag har jobbat med hållbara investeringar, så har jag upplevt att det är i just samarbetet med andra investerare och organisationer som den verkliga förändringen och förflyttningen sker. Det finns en enorm kraft i att kroka arm och samarbeta kring hållbarhetsfrågor. Därför vill jag engagera mig i Swesif, som ett forum där vi kan samverka och tillsammans driva de viktiga hållbarhetsfrågorna i finansbranschen framåt.
Vad är hållbarhet för mig?
Hållbarhet är ett brett begrepp, som för mig innefattar både stora samhällsutmaningar på det miljömässiga, sociala och ekonomiska planet, men också enorma möjligheter att ställa om och uppnå en hållbar utveckling. Hållbara investeringar innebär att vi förstår dessa risker och möjligheter när vi fattar investeringsbeslut, och att vi tar ansvar som ägare för att främja en långsiktigt hållbar utveckling i de bolagen vi investerar i.
Swesifs nya styrelseordförande Jennie Ahrén har ordet
Vad ser du fram emot i din nya roll som styrelseordförande för Swesif?
Jag ser fram emot att utveckla styrelsens arbete och skapa en gemensam vision tillsammans med nya styrelsen som har bred och stark kompetens. I år firar Swesif 20 år som förening vilket innebär en lång tradition av kunskap och erfarenhet som vi vill bygga vidare på. Samtidigt behöver vi vara uppmärksamma på vår nutid, med de omfattande förändringar som finanssektorn går igenom, för att anpassa oss och fortsätta vara relevanta för våra medlemmar
Vad gör du till vardags när du inte sitter i Swesifs styrelse?
Jag arbetar med hållbara investeringar på det som klassificeras som frontier och emerging markets (låg- och medelinkomstländer) hos en mindre kapitalförvaltare – Tundra Fonder. Därtill är jag engagerad i projekt som syftar till att främja samarbeten mellan akademi, näringsliv, politik och frivilligsamhället.
Varför vill du engagera dig i Swesifs styrelse?
Swesif utgör en viktig samlingspunkt för att sprida kunskap och information om hur finanssektorn kan bidra till en hållbar utveckling. Jag hoppas kunna bidra med övergripande perspektiv från min bakgrund som forskare och addera kunskap från regioner bortom Europa. Nätverk och samarbeten är centralt i den här kontexten.
Vad är hållbarhet för dig?
Långsiktiga lösningar där människa, miljö och samhälle kan samspela och utvecklas till sin fulla potential. Vi behöver förstå att hållbarhet är mer än bara här och nu.
Från Eurosif – mars, april
Publicerat av Eurosif sedan senaste nyhetsbrev:
Eurosif appoints new senior Policy adviser
17 April 2023
Eurosif, the European Sustainable Investment Forum, has appointed Pierre Garrault as the organisation’s new Senior Policy Adviser.
Joint letter to the European Commission on the CSRD and ESRS Set 1
11 April 2023
In a joint letter to the European Commission, Eurosif and the Principles for Responsible Investment (PRI), on behalf of the sustainable investment industry, call for maintaining the integrity and timeline for implementation of the CSRD and the corresponding first set of ESRS.
Eurosif is looking for a Communication Officer – maternity leave cover
27 March 2023
Role description and purpose
Eurosif has the opportunity to offer a placement of up to 6-7 months focusing on communications. Working directly with the Executive Director, this Brussels-based role will bolster the communications capacities during the maternity absence. Starting date mid to end April 2023.
Newsletter March 2023
27 March 2023
In this newsletter you can expect:
- Brussels insights on the latest developments on EU sustainable finance
- News from Eurosif
- Upcoming events
- Eurosif in the press
- Updates from our SIF members across Europe
- Reading recommendations
- Podcast recommendations
The Luxembourg Sustainable Finance Initiative joins Eurosif
22 March 2023
The Luxembourg Sustainable Finance Initiative (LSFI) is the latest major European organisation to join Eurosif.
#Episode 10 – Conversation with Sirpa Pietikäinen
21 March 2023
️ Sustainability Bridges is a Eurosif podcast aiming at bridging the gap between the policymaking and the practice of sustainable investing.
Biologisk mångfald för investerare, var ska man börja?
Det har gått några månader sedan Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework (GBF) officiellt antogs av 196 länder vid konferensen för konventionen om biologisk mångfald (COP15). Att översätta de stora målen och de vaga formuleringarna i GBF till konkreta åtgärder som är relevanta för olika marknadsaktörer tar dock tid och kräver särskilda insatser.
För investeringsvärlden är den nya rapporten som utarbetats gemensamt av FN:s miljöprograms finansinitiativ (UNEP FI), Principles for Responsible Investment (PRI) och Finance for Biodiversity (FfB) Foundation välkommen. Författarna till rapporten försöker ge vägledning och råd särskilt för investerare som vill anpassa sin verksamhet till målen i GBF.
Svenska aktiefonder är för varma
I och med genomförandet av SFDR i mars 2021, och i takt med att marknaderna mognar, har hållbara fonder blivit alltmer uppmärksammade eftersom investerare försöker sortera och hitta de rätta hållbara investeringsinstrumenten. Efter en inledande anpassnings- och rådgivningsprocess har tillsynsmyndigheterna börjat sätta press på fondförvaltare för att säkerställa korrekt rapportering. Som vi tidigare rapporterat har svenska och danska finansinspektioner samt ClarityAI varnat fondförvaltare för deras hållbarhetspåståenden. I början av året bevittnade vi en våg av SFDR-fonders nedgradering från artikel 9 till artikel 8.
Nu har fler bevis dykt upp för att fondförvaltare, åtminstone i Sverige, inte gör tillräckligt. Enligt en nyligen publicering från Riksbanken, publicerad av rådgivaren Cristina Cella, är värdepappersfonder i landet i genomsnitt inriktade på en temperaturökning på 2,77 °C, vilket är långt över den övre gränsen på 2 °C som anges i Parisavtalet.
EU-parlamentet godkänner avgörande klimatlagstiftning
EU:s klimatpolitiska flaggskepp ”Fit for 55”, är den ambitiösa planen att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Planen tog ytterligare ett steg framåt i veckan. Den 18 april godkände nämligen Europaparlamentet slutligen flera sammanhängande rättsakter som utgör ryggraden i planen. Lagstiftarna antog reformen av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS), mekanismen för justering av koldioxidgränser (CBAM) och en ny social klimatfond (SCF).
Investerare har möjlighet att påverka hur företag respekterar barns rättigheter
Det är viktigt att företagen förstår hur deras verksamhet påverkar barn, vilka risker och affärsmöjligheter de har. För investerare och kapitalförvaltare är beaktandet av barnets rättigheter ett sätt att främja hållbarhet, förbättra affärsresultatet och identifiera risker.
Barn är en viktig intressentgrupp för företag. De är framtida anställda, familjemedlemmar
till nuvarande anställda och för många företag även en viktig kundgrupp. Barn behöver dock särskild uppmärksamhet eftersom de fortfarande utvecklas. Barn är särskilt sårbara för negativa konsekvenser, även oavsiktliga, av företagsverksamhet, liksom för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Om företag ignorerar barns rättigheter kan detta leda till försämrat rykte och förlust av affärer.
Företag kan också dra nytta av att ta hänsyn till barns rättigheter, eftersom ansvarsfulla affärsmetoder kan förbättra den långsiktiga lönsamheten och bidra till en hållbar utveckling. Företagens åtgärder kan dessutom ha en lång rad positiva effekter på barns välbefinnande.
Företagen måste se till att deras verksamhet inte skadar barn
Främjandet av barns rättigheter i näringslivet kan ta sig olika uttryck. Det är viktigt att verksamheten inte skadar barn. Det innebär till exempel att undvika barnarbete och att se till att verksamheten inte skadar barns hälsa eller säkerhet. Ett annat viktigt sätt är att tillhandahålla arbetstillfällen och goda arbetsvillkor för föräldrarna. Föräldrarnas resurser är direkt kopplade till deras förmåga att tillgodose sina barns behov och säkerställa deras välbefinnande. Dessutom kan företag som agerar ansvarsfullt när det gäller miljö och klimat också ha en positiv inverkan på barns hälsa och välbefinnande.
Finländska företags affärsverksamhet har en global inverkan på barns välbefinnande
Finländska företag är verksamma globalt, så besluten de fattar har en inverkan utanför landets gränser. Företagen kan till exempel erbjuda sina anställda en viss betald föräldraledighet, även om den lokala lagstiftningen inte gör det.
Programmen för företagsansvar nämner ofta mänskliga rättigheter, men nämner inte specifikt barns rättigheter. Barns behov och de utmaningar som de står inför kan dock skilja sig avsevärt från vuxnas behov. Att ta hänsyn till barns rättigheter ger företagen viktig tilläggsinformation, till exempel om hur man motiverar sin personal och minskar riskerna ur ett investerarperspektiv. Genom att förstå barns rättigheter kan företagen se över allt sitt hållbarhetsarbete och göra potentiella risker mer synliga.
Barnets rättigheter omfattar mer än att bara förbjuda barnarbete. Föräldrars och vårdnadshavares arbetsvillkor har exempelvis en direkt koppling till barn, eftersom föräldrar behöver ha resurser för att kunna ta hand om sina familjer. Produkter och tjänster måste utformas så att de är barnvänliga. Klimatförändringarna kommer att påverka de mest utsatta barnen mest.
Begränsad tillgång till data för ansvarsfulla investerare
Investerare kan ha en betydande inverkan på hur företagen arbetar och därmed på barns rättigheter. UNICEF Finland har inlett ett forskningsprojekt för att undersöka hur finländska företag presterar i fråga om barns rättigheter och hur dessa rättigheter kan beaktas i investeringsprocesser.
Evli är med och undersöker särskilt investerarperspektivet, dvs. hur barnets rättigheter rapporteras till investerarna och hur informationen integreras i investeringsprocesserna. Den nuvarande utmaningen är förmodligen det begränsade fokuset på barnets rättigheter, som ofta betraktas som en del av de mänskliga rättigheterna och inte som en separat intressentgrupp. Placeringsprocessen kan granska allvarliga överträdelser av internationella normer, men en mer omfattande analys av barnets rättigheter görs sällan.
Ur ett investerarperspektiv skulle det därför vara användbart att främja en mer omfattande rapportering om företagen, vilket i sin tur skulle hjälpa investerarna att bedöma målföretagens ansvar. I takt med att data blir mer utbrett skulle investerarna vara bättre rustade för att ta hänsyn till barns rättigheter i hela investeringsprocessen, från analys av målföretag till övervakning och påverkan.
Även om arbetet i Finland fortfarande befinner sig i ett tidigt skede finns det redan verktyg för investerare. Investerare kan till exempel använda sig av UNICEFs verktyg för investerare för att integrera barns rättigheter i ESG-analys, som har utvecklats i samarbete med investerare, kapitalförvaltare och företag som tillhandahåller ESG-analyser. Vägledningen ger både vägledning och indikatorer för att bedöma barns rättigheter i ett målföretag. UNICEFs verktyg finns att tillgå här.
Petra Hakamo
Ansvarschef, Evli Plc
Styrelseledamot, Finsif
Outi Kauppinen
Kundansvarig och specialist, företagsansvar
UNICEF Finland
Finansiering av utbyggnaden av fossila bränslen
Det senaste numret av BankTracks årliga rapport Banking on Climate Chaos är ute. I den omfattande analysen undersöks affärsbanker och investeringsbanker som finansierar industrin för fossila bränslen, med en sammanställning av deras ledande roller i utlåning och garanti av skuld- och aktieemissioner. Årets upplaga, den fjortonde i rad, är tvvärr deprimerande läsning. Rapporten pekar på fortsatt bankstöd till företag som aktivt expanderar inom fossila bränslen och lyfter fram flera nyckelsektorer: tjärsandsolja, arktisk olja och gas, olja och gas från Amazonas, olja och gas från havs, frackad olja och gas, LNG, kolbrytning och kolkraftverk.
Pressmeddelande: Swesif Årsstämma – Swesif välkomnar fem nya ledamöter till styrelsen
Swesif, Sveriges forum för hållbara investeringar, höll årsstämma den 29 mars. Swesifs ordförande, Susanne Bolin Gärtner sammanfattade det gångna året. Därefter meddelade Bolin Gärtner att hon avgår som styrelseordförande för Swesif för att fortsättningsvis fokusera på Eurosif, där hon under slutet av 2022 blev invald i styrelsen. Jennie Ahrén valdes till ny styrelseordförande.
Årsstämman summerade ett aktivt och framgångsrikt verksamhetsår med bland annat fler viktiga projekt däribland Hållbarhetsprofilen och Eurosif. Dessutom stod Swesif värd för sju digitala och tre fysiska seminarier*.
Swesifs nya ledamöter är Alexandra Frenander, Folksam; Allan Emanuelsson, Danske Bank; Edson Fonseca, Schroders; Per Josephson, Harvest Advokatbyrå och Victoria Lidén, Storebrand. De jobbar alla med hållbara investeringar och finanser i olika delar av finansbranschen och bidrar med kompetens som stärker och kompletterar styrelsen. Följande ledamöter sitter i styrelsen sedan tidigare: Anette Carmelius, Öhman Fonder; Cecilia Cisana, Sustainalytics; Jennie Ahrén, Tundra Fonder och Lingyi Lu, Söderberg & Parters.
Nya styrelseordförande Jennie Ahrén:
”Jag ser fram emot att utveckla styrelsens arbete och skapa en gemensam vision tillsammans med nya styrelsen som har bred och stark kompetens. I år firar Swesif 20 år som förening vilket innebär en lång tradition av kunskap och erfarenhet som vi vill bygga vidare på. Samtidigt behöver vi vara uppmärksamma på vår nutid, med de omfattande förändringar som finanssektorn går igenom, för att anpassa oss och fortsätta vara relevanta för våra medlemmar”.
Fyra ledamöter lämnade styrelsen efter årsstämman och Swesif vill ge de ledamöter som lämnar ett stort tack för deras fina insatser: Anna Strömberg, Carnegie Fonder; Peter Sandahl, Nordea; Lill Larås Lindgren, AP3. Rebecka Elkert och Fredrik von Platen lämnade styrelsen under 2022. Två av valberedningens medlemmar lämnar också sina uppdrag och vi vill även rikta ett varmt tack till Gunnela Hahn, Nordea och Anette Andersson, SEB. Nya valberedningen består av; Anna Strömberg, Carnegie Fonder; Fredric Nyström, AP3 och Kristofer Dreiman, Länsförsäkringar.
För ytterligare information kontakta:
Kansliet: swesif@swesif.org eller 0709 99 39 66
Jennie Ahrén, ordförande: 0705 28 26 58
Om Swesif:
Swesif, Sveriges forum för hållbara investeringar, är ett intresseforum som syftar till att sprida, driva och höja kunskap om investeringar för en hållbar utveckling. Våra medlemmar är främst kapitalägare och kapitalförvaltare. Vi erbjuder även ett associerat medlemskap för aktörer som i sin verksamhet främjar Swesifs syfte. Swesif erbjuder medlemmar nätverk och mötesplatser som möjliggör samverkan i hållbarhetsfrågor, möjlighet att engagera sig i forumets forsknings- och utvecklingsprojekt, löpande informationsspridning och sammanställningar om investeringar för en hållbar utveckling.
* Seminarier genomförda under året 2022
o Webbinarium – Klimatåtaganden – Hur når vi målen?
o Webbinarium – Antimicrobial Resistance (AMR) – Investors’ Role in Curbing the Silent Pandemic
o 23 mars, 2022 – Årsstämma
o Webbinarium – Hållbar Ränte- och Kreditförvaltning – Projektredovisning
o Webbinarium – Tema Reglering – Del 1 med Fokus på Fondbolagen
o Webbinarium – Tema ”S:et” i ESG – Del 1: Vapen i hållbara portföljer?
o Medlemsträff & mingel med styrelserepresentanter inklusive ordförande
o Seminarium samordnat med PRI – Notes from COP27 – Moving on to a Just Transition
o Webbinarium – Hälsovårdsinvesteringar efter Covid-19
o Webbinarium – Eurosif Membership
o Julmingel med Dr Ellen Quigley
Medlemslunch – Klimatrisker i finansiella portföljer med Richard Busellato
Swesif anordnade en medlemslunch under måndagsförmiddagen den 30 mars. Eventet ägde rum på KG10 i centrala Stockholm och det bjöds på vegetariska wraps och fika tillsammans med intressanta möten och diskussioner.
Vi vill rikta ett stort tack till talaren Richard Busellato som fångade allas uppmärksamhet när han talade om klimatrisker i finansiella portföljer
Vi vill även tacka alla som medverkade under lunchen!
I väntan på EU:s sociala taxonomi
Under flera år nu har experterna förutspått ett uppsving för den något eftersatta sociala aspekten av ESG. Trots det fortsätter miljö- och styrningsfrågor att dominera agendan för de flesta hållbara investerare. Som vi skrivit om tidigare, finns det många logiska förklaringar till varför investerare har varit långsammare med att omfamna ’S’:et i ESG. Framför allt beror det på att sociala aspekter visar sig vara extra utmanande att definiera och mäta. Frågor som rör mänskliga rättigheter, välbefinnande eller ett hållbart samhälle uppfattas ofta som viktiga dock något diffusa externaliteter och det råder fortfarande stor oklarhet om vad som utgör en social investering. För att kunna styra kapital till socialt värdefull verksamhet är det därför viktigt med tydliga och stringenta definitioner.
Ett första steg mot tydlighet
Ett ambitiöst försök att åtgärda denna brist på klarhet är EU:s planerade sociala taxonomi. Tanken är att, genom att använda samma tillvägagångssätt som EU:s taxonomi för hållbar finansiering, använda den social taxonomin till att styra kapitalflöden mot verksamheter som respekterar de mänskliga rättigheterna och investeringar som förbättrar människors levnads- och arbetsvillkor. På samma sätt som miljötaxonomin syftar till att ge investerare vägledning om vilken verksamhet som är miljömässigt hållbar, kommer den sociala taxonomin att göra detsamma för social verksamhet.
Dock har arbetet med denna viktiga pusselbit i EU:s plan om hållbar finansiering stannat av på sistone. Det har redan gått ett år sedan Plattformen för Hållbar Finansiering (the Platform on Sustainable Finance) överlämnade sitt slutliga förslag om social taxonomi till Europeiska kommissionen. I sin rapport hade det rådgivande expertrådet ansträngt sig för att fånga upp den omfattande respons på den ursprungliga versionen från juli 2021 som de fått under det offentliga samrådet. Tyvärr har experternas gedigna analys och genomarbetade förslag inte lyckats snabba på processen, snarare tvärtom. Än idag har EU Kommissionen inte gått ut med besked om och hur de tänker gå vidare med en social taxonomi.
Även om det europeiska ramverket kring social hållbarhet fortfarande är under utveckling och det nuvarande förslaget ligger på is, kan det vara värt för investerare att sätta sig in i den påtänkta sociala taxonomin och dess principer. Detaljerna som framgår i expertrådets rapport ger en nyttig inblick i hur ett framtida regelverk kan se ut och därmed möjlighet att ligga steget före när det gäller kommande krav på rapportering av sociala frågor.
Vad innebär förslaget?
En fördel för hållbara investerare som redan är välinsatta i miljötaxonomins struktur och vokabulär är att en social taxonomi kommer att te sig bekant för dem. Det föreslagna ramverket definierar tydligt ett antal sociala mål, typer av väsentliga bidrag (substantial contributions), kriterier för att inte orsaka betydande skada (’do no significant harm’, eller DNSH) och minimikrav på skyddsåtgärder (minimum safeguards).
Även om likheterna mellan den gröna taxonomin och den tilltänkta sociala utvidgningen är stora, bör man vara medveten om de strukturella skillnaderna mellan dem. Miljömål och miljökriterier baseras oftast på naturvetenskap, medan en social taxonomi tar sin utgångspunkt i de relevanta internationella auktoritativa normerna, som till exempel konventionen om mänskliga rättigheter. Ett annat särdrag att komma ihåg är att de flesta ekonomiska verksamheter är i grund och botten till nytta för samhället, genom att de skapar arbetstillfällen, bidrar med skatteintäkter och producerar varor och tjänster som är till nytta för allmänheten. Det är därför viktigt när man skapar en social taxonomi att skilja mellan den typen inbyggda positiva egenskaper och de särskilda sociala verksamheter som bör premieras av investerare.
Plattformen för Hållbar Finansiering identifierar tre viktiga grupper av intressenter som en ekonomisk verksamhet kan påverka: de anställda, konsumenterna, samt samhället som den verkar i. Den föreslagna strukturen för den sociala taxonomin tar därmed sin utgångspunkt i tre mål som riktar sig tydligt till var och en av dessa tre grupper. Målen som de formulerat är följande:
- Verksamheten ska erbjuda anständigt arbete för de anställda i företaget och längs värdekedjan. Delmål är, bl.a., att stärka den sociala dialogen och främja kollektiva förhandlingar;
- Verksamheten ska bidra till anständig levnadsstandard för konsumenterna. Detta kan uppnås genom ökad produktsäkerhet, hälso- och sjukvård av god kvalitet, överkomliga bostäder, med mera;
- Verksamheten ska sträva efter inkluderande och hållbara samhällen i förhållande till berörda grupper. Med detta avses delmål som jämlikhet, inkluderande tillväxt och hållbara försörjningsmöjligheter.
Experterna har också arbetat med att klargöra vad som kan anses vara ”väsentligt bidrag” i sammanhanget. De pekar på att för att påstå att en verksamhet bidrar väsentligt till att främja sociala mål, bör det som åstadkoms vara tillgängligt och lättåtkomligt. Det måste också finnas acceptans för verksamhetens utfall som ska vara av hög kvalité för att uppfylla den viktiga DNSH-principen, det vill säga att inte orsaka betydande skada.
Kommer EU i mål?
Det är många finansiella aktörer som gärna vill se en social taxonomi på plats. De menar på att ett välgenomtänkt ramverk skulle stödja den ökande efterfrågan på socialt inriktade investeringar genom att erbjuda ett sammanhängande koncept för att mäta social hållbarhet och motverka ’social washing’. Det skulle även främja rättvis konkurrens och göra företag och organisationer som bidrar till social hållbarhet mer synliga.
Det hörs dock även kritiska röster. Det finns en oro att ett nytt ramverk skulle innebära en alltför stor administrativ börda. Skeptikerna nämner också bristen på data om sociala frågor som ett viktigt hinder till att kunna implementera det påtänkta regelverket. Förhoppningsvis kommer EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) leda till en förbättring av tillgängligheten till hållbarhetsdata, även vad gäller sociala frågor.
Det må hända att det dröjer innan vi har en social taxonomi på plats. Att tänka på de sociala aspekterna av ESG och försöka utveckla ett sammanhängande ramverk för att hantera dem är däremot inget som investerare bör vänta med. Det arbete som arkitekterna bakom EU:s taxonomiprojekt har lagt kan vara en lämplig utgångspunkt.
Mångfald mellan könen förbättrar prestationerna
Willis Towers Watson (WTW) har under ett par år granskat mångfalden inom kapitalförvaltningsbranschen. Den 7 mars, lagom till den internationella kvinnodagen, offentliggjorde företaget sin senaste rapport, Diversity in the asset management industry: on the right track, but at the wrong pace. Den här gången är ambitionen inte bara att ta temperaturen på flera dimensioner av mångfald och integration utan också att undersöka förändringstakten.
