TPI tillkännager Global Climate Transition Center

0

Inför Glasgow COP-26 som i slutet av oktober tillkännagav Transition Pathway Initiative (TPI), en ambitiös plan för att etablera ett TPI Global Climate Transition Centre, knutet till Grantham Research Institute on Climate Change and the Environment vid London School of Economics.

”Detta center kommer att stödja den globala klimatomställningen och ge alla investerare direkt möjlighet att vidta åtgärder och bedöma klimatprestanda genom samma lins. Det är en kritisk komponent i den finansiella infrastrukturen efter Glasgow COP som gör det möjligt för investerare att uppfylla sina åtaganden”, säger Adam Matthews, ordförande för TPI och Chief Responsible Investment Officer, Church of England Pensions Board.

Centret, som presenterades på London Stock Exchange, kommer att öppna i början av 2022 med syfte att producera forskning, inklusive fritt tillgänglig djupgående data om hur 10 000 företag anpassar sig till en netto-noll ansats samt granska emittenter av företags- och statsobligationer. TPI avser också att arbeta med Net Zero Center, ett nytt initiativ som Children’s Investment Fund Foundation (CIFF) avser att stödja.

Läs vidare (på engelska) här.

IMF varnar för finansiella risker pga klimatomställningen

0

Inför FN:s 26:e klimatkonferens för parterna (COP26) 31 oktober till 12 november 2021 i Glasgow, lade IMF i sin senaste ”Global financial stability report” till ett kapitel om den roll investeringsfonder har för att främja övergången till en grön ekonomi. Rapporten varnar för att om stora flöden plötsligt omdirigeras mot investeringar för klimatomställningen kan detta orsaka störningar på de finansiella marknaderna med spridningseffekter till den reala ekonomin. Rapporten varnar också för att utan korrekta data, avslöjanden, regleringar och tillsyn är greenwashing en risk för investerare.

Enligt IEA:s och IMF:s uppskattningar kommer målet om att uppnå netto-noll-utsläpp av koldioxid till 2050 att kräva ytterligare globala investeringar i intervallet 0,6% till 1% av årlig globala BNP under de kommande två decennierna, vilket ackumulerat motsvarar 12 till 20 biljoner USD. Rapporten hävdar att hållbara investeringsfonder är en viktig drivkraft för den globala övergången till en ekonomi med låga växthusgaser (”grön”) under de kommande tre decennierna, nödvändig för att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2°C år 2100, i linje med Parisavtalet 2015.

Läs vidare (på engelska) här.

 

 

”Hoppas går ju alltid!” – representativt svar i medlemsenkät inför COP26

0

I helgen inleddes COP26, FN:s 26:e klimattoppmöte, i Glasgow, Skottland. Förväntningarna är höga efter fjolårets inställda konferens och den alarmerande rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte i augusti. Årets möte är det viktigaste sedan COP21 år 2015 i Paris, där 191 länder skrev på Parisavtalet. Det är mycket som står på spel när världens ledare ska slutförhandla och presentera sina konkreta planer för hur de ska uppfylla sina löften från klimatkonferensen i Paris.

I väntan på detta viktiga event, vände sig Swesif till sina medlemmar för att be dem att besvara några snabba frågor. Syftet var att bättre förstå medlemmarnas inställning till klimattoppmötet och höra mer om deras förväntningar och förhoppningar vad gäller dess utfall.

Det är uppenbart att ämnet engagerar Swesifs medlemmar. Svaren har strömmat in, inklusive många intressanta kommentarer och reflektioner.  Nedan presenterar vi kortfattat utfallet från den snabba undersökningen.

Trots det stora intresset för klimattoppmötet, avslöjar enkäten att majoriteten av medlemmarna, 74%, inte ämnar delta i COP26, varken fysiskt eller digitalt. Två av sammanlagt 27 medlemmar som besvarat frågan tänker åka till Glasgow, fem medlemmar planerar att delta i möten digitalt.

Allteftersom vi närmat oss startpunkten för COP26, har farhågorna ökat och det är gott om svåra utmaningar som delegaterna står inför. De geopolitiska spänningarna mellan västländer och utsläppsjättar som Ryssland och Kina är höga. Dessutom finns oro för att energikrisen ska bromsa viljan att minska användning och utvinning av fossila bränslen som kol.

I undersökningen har Swesifs medlemmar fått möjlighet att välja mellan ett urplock av dessa utmaningar och ange vilken de anser vara den allra största. De flesta pekar ut geopolitiska spänningar kring klimatfrågorna och risken för kraftigt ökad användning av fossila bränslen som viktigast. Var och en av dessa svarsalternativ har fått 37%. Två av de svarande (7%) anser att det är de ökade sociala ojämlikheterna efter COVID19 pandemin som utgör den största utmaningen inför mötet. Några medlemmar (18,5%) angav andra problem som de anser vara viktiga. ”Utvecklingsländers krav på transfereringar försvårar framsteg,” kommenterar en medlem. En annan anger mer generellt ”bristande ambitioner att minska CO2e-utsläppen” som en utmaning. ”Alla tycker att vi ska ändra på saker och ting, men man själv vill inte ändra på något. Det är alltid någon annans ansvar,” lyder ett av svaren, medan en annan deltagare i enkäten påpekar att politisk agenda utan lösningar är det största problemet.

Dessvärre ser det ut som om Swesifs medlemmar är föga optimistiska vad gäller mötets utfall. En majoritet av de svarande anger att de är antingen pessimistiska (44,4%) eller väldigt pessimistiska (7,4%). Enbart 11,1% svarar att de är optimistiska och ingen säger sig vara väldigt optimistisk.

Flera medlemmar har även valt att beskriva kort sina förhoppningar inför COP26. Trots den något dystra syn som svaren på den föregående frågan avslöjar, finns det en hel del positiva utfall som mötet kan leda till, enligt enkäten.  Medlemmarna hoppas ”att man enas om att minska produktionen av fossila bränslen”, att delegaterna kommer överens om ”globalt pris på koldioxid, en tydlig plan för utfasning av kol och en konkret plan för hur utvecklade länder ska leverera på löftet om att hjälpa utvecklingsländer med omställningen,” ”tydligare nationella planer och prismekanismer,” och en färdigförhandlad Artikel 6, bland annat.

Det saknas inte uttalade skeptiker bland Swesifs medlemmar som inte förväntar sig mer av den kommande mötet än ”muddling through, keeping the 1.5 degree target alive” eller till och med enbart ”att de väljer att ha ett nytt möte nästa år.”

De flesta ser ändå fram emot att bevittna en ”positiv dialog”, att ”fler aktörer gå från ord till handling, samarbete på riktigt” samt ”någon form av samsyn kring riktning och ambitionsnivå,” exempelvis att ”att alla nationer skyndsamt sätter upp en smart plan och strategi om detta saknas.” Det saknas inte heller uppmaningar till beslutsfattarna. En av medlemmarna efterfrågar mer action och mindre tomma ord och ”greenwashing” medan andra manar till ”minskad protektionism i allmänhet” och ”att man får de länder som förorenar mest (direkt och indirekt) att komma i gång med rejäl ändring.” ”Vi måste ta ett steg vidare från att bara sätta mål,” påminner en annan medlem.

”Hoppas går ju alltid,” som en av medlemmarna uttrycker det.

Välkommen till Swesif – Ny som gammal medlem

Den 6 oktober arrangerade Swesif ett virtuellt möte mellan styrelsen och intresserade medlemmar. Swesifs ordförande Susanne Bolin Gärtner och vice ordförande Rebecka Elkert berättade om vad styrelsens arbete under 2021 varit fokuserat på, de aktiviteter som varit hittills under året och vad som händer i höst på Swesif.

Efter presentationen berättade deltagarna vilka aktiviteter de uppskattar mest, vad de skulle vilja se mer av och kom med förslag på nya aktiviteter och teman att fokusera på.

Presentationen om Swesif finns att ta del av här.

Har du förslag på aktiviteter eller teman eller vill du lämna synpunkter, maila swesif@swesif.org

Biodiversity and Finance – How?

1

On September 30, Swesif arranged a second webinar on Biodiversity and Finance, this time with focus on ‘How’. The webinar was kicked off by a set of presentations to show examples of current services aiming to address the biodiversity issue in the financial sector.
After these presentations invited experts were asked to comment on these tools, with special focus on challenges in capturing and measuring biodiversity, and the effects of biodiversity loss. The webinar was then rounded off with questions and a discussion.

Presenters

Matthieu Maurin, CEO Iceberg Data Lab presenting Corporate Biodiversity Footprint (CBF)
Fredrik Höök, CEO Ecogain, presenting Ecogain Biodiversity Index
Jake Bedford, Programme Officer Business and Biodiversity UNEP-WCMC, presenting ENCORE

Experts

Beatrice Crona, Executive Director, Global Economic Dynamics and the Biosphere, The Royal Swedish Academy of Sciences & Deputy Science Director, Stockholm Resilience Centre
Flora Gaber, Manager ESG Analysis, AP7

Moderator

Åsa Moberg, Swesif and Mistra

A recording from the webinar can be seen here.

The presentation shown by Beatrice Crona on the first Biodiversity webinar can be found via this link.

Click here for the Finance-for-Biodiversity_Guide-on-biodiversity-measurement-approaches

Click here for PRI’s and UNEP-WCMC’s maps that show areas of relative natural capital depletion on a global scale

 

Erbjudandet från Eurosif till Swesifs medlemmar

0

I och med att Swesif har antagit rollen som observatör i Eurosif får såväl Swesif som alla medlemmar i Swesif tillgång till Eurosifs arbete, publikationer och event. Aktivitetsnivån är hög och organisationen under stark utveckling. Inte minst när det gäller den regulatoriska utvecklingen och arbetet i Bryssel finns mycket att hämta.

Arbetet i Eurosif bedrivs av ett kansli tillsammans med styrelsen och för vissa frågor i särskilda arbetsgrupper med representanter för Eurosifs medlemmar. Dessa representanter för en nationell SIF kan vara styrelseledamöter, medarbetare på kansliet eller anställda hos en medlem. Sina aktiviteter fokuserar Eurosif huvudsakligen på ”public policy, research and creating platforms for nurturing sustainable investing best practices”. Man vill försöka vara den europeiska finansbranschens konstruktiva och kritiska röst i Bryssel.

Eurosif skriver rapporter och kommentarer till EU-initiativ inom ESG. Genom Global Sustainable Investment Alliance (GSIA) samarbetar man med världens största SIF-organsiationer. Man har också nära kontakt med och samarbetar till exempel i genomförande av event med de nationella SIF-organisationerna. Den 21 september arrangerade Swesif tillsammans med Eurosif en första presentation av organisationen och dess verksamhet. I slutet av året kommer Swesif och Eurosif att arrangera ett gemensamt webbinarium om utmaningarna med att sätta klimatmål och följa upp dem.

Ett naturligt första steg för att som medlem i Swesif få insyn i Eurosifs arbete är att börja följa dem på LinkedIn och besöka deras hemsida samt där klicka ”Sign up for all the latest from Eurosif!” för att starta en prenumeration på Eurosifs månadsbrev och löpande få information. September månads nyhetsbrev finns att läsa här.

Event

Den 27 oktober kommer man att lansera sin Eurosif-rapport för 2021, som fokuserar på hur investerare kan bidra till att uppnå klimatmålen och FNs hållbarhetsmål satt i relation till politiska beslut och regeringar. För mer information läs här.

Varje månad genomför Eurosif en 30-minuters videouppdatering för medlemmarna, en bra sammanfattning om vad som hänt i EU den senaste månaden inom policyutveckling för hållbara investeringar. Du kan se oktober månads uppdatering här.

Publikationer

Läs tex om “Eurosif responds to IOSCO consultations – ESG ratings and Sustainability-related Practices for Asset Managers” eller om Eurosifs ställningstagande till ”Social Taxonomy and extended Environmental Taxonomy”.

Arbetsgrupper

Följande arbetsgrupper finns. Antal medlemmar och arbetssätt varierar mellan de olika.

  • Public Policy Group
  • SRI Market Study Group
  • Eurosif Transparency Code review
  • En SFDR samt en Climate Reporting & Indicators Advisory Group håller på att byggas upp.

 

Det finns många olika möjligheter att ta del av och engagera sig i Eurosifs verksamhet som medlem i Swesif. Kontakta swesif@swesif.org om du vill veta mer eller vill återkoppla erfarenheter av eller synpunkter på Eurosifs verksamhet.

 

 

Uppgraderad Hållbarhetsprofil – Presentation, frågor och synpunkter

0

Den 7 oktober presenterade Swesif på ett webbinarium det arbete som pågår i projekt Hållbarhetsprofilen. Intresset är stort och deltagarna var många. Vi ser också intresse från andra håll, bland annat från några av de nordiska SIF-organisationerna och från Pensionsmyndigheten, som deltar aktivt i projektet för att vi ska kunna samordna så långt som möjligt.

EU Kommissionen har ännu inte antagit den delegerade akt som kommer att utgöra de tekniska standarderna och sätta ramarna för vad som behöver inkluderas i hållbarhetsprofilen och de olika varianterna (artikel 6, artikel 8 och artikel 9) och Hållbarhetsprofilen kommer därför att behöva vidareutvecklas i flera steg, även för att ta höjd för teknisk utveckling. För att komma framåt med arbetet har vi valt att i nuläget uppgradera Hållbarhetsprofilen så långt det är möjligt utifrån vad som är känt i september 2021.

Utkast till mallar för denna första version har gjorts tillgängliga för de medlemmar som är användare av Hållbarhetsprofilen och så önskar. Pensionsmyndigheten kommer att i fokusgrupper testa mallarna mot slutkund.

På webbinariet gick Susanne Bolin Gärtner och Anette Carmelius från styrelsen igenom det viktigaste med det pågående arbetet, principerna bakom och tankarna framåt. Peter Beckman, Atlant Fonder, Senait Asgede, Neuberger Berman, Mikaela Reinhammar, Advokatfirman Cederquist och Sara Ellsäter, Mindbanque har utgjort den Textgrupp som har tagit fram utkastet till nya mallar och presenterade dessa.

 

De presentationsbilder som visades finns att ses här.

En inspelning av webbinariet finns här.

 

För dig som vill ställa frågor eller lämna synpunkter på hur Hållbarhetsprofilen utvecklas finns fortfarande möjlighet. Hör av dig till swesif@swesif.org.

Europeiska kommissionen publicerar ramar för gröna obligationer

0

EU-kommissionen har antagit ett ramverk för gröna obligationer. Ramverket är det senaste steget mot att göra EU till den största utgivaren av gröna obligationer i världen.

Intäkterna från obligationer som utfärdas inom ramen för ”the Next Generation EU Green Bond Framework” kommer att fördelas på de nio stora kategorierna, inklusive energieffektivitet, rena transporter och ren energi.

Rating- och analysföretaget Vigeo Eiris gjorde ett oberoende uttalande där man beskrev ramverket som att det i viktiga aspekter går bortom standardpraxis och ger en bästa praxis för hållbarhet.

Läs mer (på engelska) här.

 

Rapport identifierar 8 kanaler för ESG -risker i banker

0

Att förstå ESG-risker, hur de påverkar samhället, den roll banksektorn spelar, hur den integrerar ESG i investeringsbesluten och hur tillsynsmyndigheterna kan styra dessa processer är helt avgörande för hållbarhetsagendan.

EU-kommissionen publicerade i augusti en rapport man beställt av Blackrock som belyser utvecklingen av verktyg och mekanismer för att integrera ESG i EUs tillsyn och i bankernas affärsstrategier, investeringspolicies och riskhantering. Rapporten hävdar att implementeringen av ESG-faktorer måste accelerera. Få banker har en övergripande strategi för att säkerställa samordning mellan E, S och G faktorer.

Rapporten innehåller också en diskussion om de åtta överföringskanaler genom vilka ESG -risker kan påverka banker. Det finns dock ingen gemensam förståelse för hur man kan förbättra ESG -överföringskanalerna. Rapporten efterlyser också förbättrade ESG-definitioner, mätningar, metoder och kvantitativa indikatorer genom samarbeten, tillsynsinitiativ och vägledning.

Läs vidare (på engelska) här.

Finns det en ESG -bubbla? 

0

Seniorekonomen Sirio Aramonte och ekonomen Anna Zabia var medförfattare till den senaste kvartalsgranskningen gjord av Bank of International Settlements. De uttrycker där sin oro över den snabba hastighet med vilken ESG-investeringar har ökat. Bristen på standardisering och klassificeringsproblematik gör det svårt att ge en exakt beräkning av ökningen.

Det finns därför risk för att den snabba tillväxten kan leda till en bubbla och författarna efterlyser ökad transparens och redovisning av data för att identifiera och hantera de ökade finansiella risker som kan uppstå.

Läs vidare (på engelska) här.

Den svåra energiomställningsgåtan

0

Vad händer i efterdyningarna av de segrar som miljöaktivister vann mot globala oljejättar under dramatiska årsstämmor och i rättsprocesser tidigare i år? Ambitiösa målsättningar och skärpta krav är en bra början, men de behöver nu omvandlas till konkreta förslag och lösningar. Och det är självfallet långt ifrån enbart oljebolagen som ska axla den enorma energiomställningen som världen står inför. Det är vi alla, bolag och enskilda individer, som ska hinna ställa om till nya energislag.

’Big Oil’ och konsten att återuppfinna sig själv
Trycket från investerare, myndigheter och media har inte gått obemärkt förbi världens mäktiga energibolag, som vidtar diverse hållbarhetsåtgärder. Från Shells förvärv av Inspire Energy, en återförsäljare av förnybar energi, till Exxons satsningar på CCS och vätgas; från BP:s nya gigantiska solenergiprojekt i Australien, Lightsource, till Chevrons samarbete med Delta Air kring SAF , finns det onekligen framsteg att glädjas åt. Bolagen har utvecklat sina unika hållbarhetsstrategier, såsom Shells ’Powering Progress’ eller Exxons ’Positioning for a lower-carbon energy future’, som vägleder investerare och inger förtroende i att löftena om att nå netto-noll till 2050 inte bara är ord.

Det är tydligt att energijättarna har insett behovet av att ställa om och redan är i gång med det. På lång sikt är detta en överlevnadsfråga för dem. På kort sikt ser få analytiker hållbarhetsrisker som ett seriöst hot mot bolagens lönsamhet. Efterfrågan på olja stiger allteftersom världen håller på att skaka av sig Covid19-förlamningen, vilket driver upp oljepriset. Fossila bränslen är för närvarande betydligt lönsammare än förnybara. Även om vi gläds åt små och större framgångar och hoppas på att oljebolagen ska bidra till den globala energiomställningen, är det inte de som kommer att stå för merparten av lösningarna. En kraftig minskning av användningen av fossila bränslen i samhället kräver insatser från många olika håll.

Vägen mot fossilfri elproduktion
Den idag kanske mest populära lösningen är ökad elektrifiering av allt från transporter till industriella processer. Men elproduktion och uppvärmning är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt sett. Att ställa om till fossilfri elproduktion är långt ifrån trivialt. Energiförsörjningen ska vara ekologiskt hållbar men också ekonomiskt hållbar, det vill säga resurseffektiv och tillförlitlig. Det råder stor oenighet om hur ett sådant system bör se ut.

Många frågor har blivit politiskt laddade. Elproduktion från kärnkraft, exempelvis, väcker starka känslor. Medan delar av västvärlden, däribland Sverige, lutar mot att kärnkraft successivt ska fasas ut, håller Kina och andra länder på att bygga nya kärnkraftverk i snabb takt och ser kärnkraft som en självklar del av sin framtida elförsörjning.

Samtidigt tvivlar många experter på att förnybara energikällor som sol, vind och vatten kommer att räcka till för att möta de snabbt ökande energibehoven och bekymras över hur dessa källor kommer att påverka stabiliteten i den elström vi är vana vid att få. Risken är att det blir svårt att säkerställa effektiv och tillförlitlig energiförsörjning på en marknad med en stor andel väderberoende och icke-planerbar elproduktion. Detta skapar stor oro, särskilt i den energiintensiva industrin.

Världen törstar efter bränsle
Trots den ständigt ökande elektrifieringen är många delar av ekonomin fortfarande helt beroende av bränslen och där dominerar de fossila varianterna. Transporter är en av de sektorer som behöver förändras mest i framtiden. Övergången till hållbara bränslen utgör en minst lika stor utmaning som den till grön el.

Det saknas inte alternativ med biobränslen och vätgas i spetsen. Dessa kommer dock med sina egna utmaningar. Även om vi bortser från de mest kontroversiella biobränslena, som PFAD, så är långt ifrån alla alternativ ’hållbara’. Många biobränslen med hållbart anseende orsakar stor klimatpåverkan.

En snabb bränsleomställning kommer att kräva enorma satsningar på forskning och utveckling av innovativ teknik och industriella processer. Under tiden, vänder många blicken till lösningar som, om inte perfekta, anses vara något bättre än olja eller kol. Naturgas ligger i dagsläget närmare till hands än de fossilfria alternativen. Måhända kan naturgas i flytande eller komprimerad form (LNG och CNG) överbrygga gapet tills renare lösningar blir lättare tillgängliga.

Vad sägs om att fånga in och lagra koldioxid?
Det finns egentligen för mycket koldioxid i atmosfären redan idag och halten fortsätter att öka. Forskarna menar att utöver att minska utsläppen behöver vi också absorbera enorma mängder koldioxid för att hamna på en stabil nivå. Det finns flera lösningar på detta, där den urgamla, beprövade modellen med skogsplantering är central.

På senare tid har nya tekniska metoder utvecklats. Carbon Capture and Storage (CCS) innebär att koldioxid som produceras av stora industrianläggningar fångas, komprimeras för transport och sedan injiceras djupt i en bergformation på en noggrant utvald och säker plats. Bara i USA har CCS-projekt hittills lyckats lagra nästan 160 miljoner ton koldioxid.

CCS-familjen fortsätter att växa. Snart får Stockholm en testanläggning för BECCS vid biokraftvärmeverket KVV8 i Värtan med potential att skapa en kolsänka på mer än två miljoner ton koldioxid per år. DAC -tekniken ämnar suga upp kol direkt ur atmosfären och skapa bränslen, plast och betong av luft. På Island startade Climateworks nyligen den största DAC-anläggningen hittills, Orca. Även oljejättarna har fått upp ögonen för denna futuristiska energikälla. Chevron är bland de största investerarna i Carbon Engineering och dess bränsle med det lämpliga namnet ’air to fuels’.

Allteftersom energiomställningen tar fart, blir det allt mer uppenbart att även om utmaningarna är många så finns det också gott om möjligheter. Morgondagens vinnare – från innovativa energibolag till framsynta investerare – blir de som väljer rätt och satsar smart. Det är lönlöst att leta efter den enda ultimata lösningen till energiomställningsgåtan. Hållbar elektrifiering måste gå hand i hand med utveckling av alternativa bränslen och innovativa tekniker att fånga och lagra koldioxid. Många bäckar små…

Bild Egor Shitikov från Pixabay 

Biodiversity and Finance – Why and What?

1

On September 16 Swesif held a webinar on Biodiversity and Finance with focus on ‘Why’ and ‘What’. A thorough introduction on what the science tells us about the importance of biodiversity and its role for the real economy as well as investors and shorter statements to highlight ongoing and emerging initiatives to address the biodiversity issue in the financial sector lead to a discussion on the role of the investors, challenges and action to be taken.

Presentations were made by

Beatrice Crona, The Royal Swedish Academy of Sciences & Stockholm Resilience Centre
Gustav Engström and Johan Gars, Beijer Institute of Ecological Economics
Anne-Marie Bor, Finance for Biodiversity pledge
Magnus Emfel, representing WWF in Taskforce for Nature-related Financial Disclosures
Gemma James, PRI Principles for Responsible Investment

Moderator was Åsa Moberg, Swesif and Mistra.

A video of the event can be seen via this link.

The presentation shown by Beatrice Crona can be found via this link.

Click here for the Finance-for-Biodiversity_Guide-on-biodiversity-measurement-approaches

 

 

Swesif i ny roll som observatör i Eurosif

0

Stockholm / Bryssel, 27 september 2021

Swesif, Sveriges forum för hållbara investeringar har anslutit sig till Eurosif i en observatörsroll i syfte att utvärdera ett fullständigt medlemskap under 2022. EU-kommissionens ambitiösa strategi för hållbar finans, EU Green Deal och de olika stadierna av utveckling av europeiska taxonomier gör att hållbara investeringar måste utvecklas samtidigt på nationell och internationell nivå. Sverige och dess nordiska grannländer har länge ansetts vara föregångare inom hållbarhetsområdet och det är ett naturligt steg att nu samverka med andra europeiska institutioner, särskilt med tanke på den snabba reglering som redan har börjat.

Susanne Bolin Gärtner, ordförande i Swesif: ”Vi är glada över att ta rollen som observatör av Eurosif. Vi är imponerade av den snabba expansion som Eurosif har genomgått den senaste tiden och det utmärkta arbete som de redan har påbörjat för att stödja europeiska institutioner i deras strävan för att förstå och följa SFDR och EU: s taxonomi. Swesif strävar efter att sprida, driva och höja kunskap om investeringar för en hållbar utveckling. Att kunna nå bortom våra gränser med våra ansträngningar är en enorm möjlighet. ”

Victor van Hoorn, Executive Director i Eurosif: ”Vi välkomnar Swesif varmt som observatör och ser fram emot att snart kunna räkna organisationen som en fullvärdig medlem i Eurosif. I denna snabbt föränderliga miljö kan det vara en stor fördel att ha med en organisation med ett stort engagemang och expertis såsom Swesif. ”

Om Eurosif
Eurosif är den ledande paneuropeiska organisationen för hållbara och ansvarsfulla investeringar som förespråkar ett mer hållbart finansiellt system. Vårt uppdrag är att främja en hållbar utveckling via finansmarknaderna genom att stödja finansiering med privat och offentligt kapital av investeringar som ger ett mätbart bidrag till de hållbara utvecklingsmålen som fastställts av FN, Europeiska unionen och andra europeiska länder. Eurosif fungerar som ett partnerskap mellan Europabaserade nationella hållbara investeringsforum (SIF). SIF-medlemmar inkluderar institutionella investerare, kapitalförvaltare, indexleverantörer och ESG:s forsknings- och analysföretag på totalt 8 biljoner euro under förvaltning, liksom andra intressenter som icke-statliga organisationer, fackföreningar, tankesmedjor och filantropiska stiftelser. Eurosif är också en av grundarna i Global Sustainable Investment Alliance, alliansen mellan de största SIF:arna runt om i världen.

Om Swesif
Sweden’s Sustainable Investment Forum (Swesif) är ett intresseforum som syftar till att sprida, driva och höja kunskap om investeringar för en hållbar utveckling. Föreningen, som är registrerad 2005, har för närvarande 125 medlemmar, främst kapitalägare och kapitalförvaltare. Våra medlemmar är främst kapitalägare och kapitalförvaltare. Vi erbjuder även ett associerat medlemskap för aktörer som i sin verksamhet främjar Swesifs syfte. www.swesif.org

Kontakt
Eurosif
Victor van Hoorn, Executive Director Eurosif
Tel. +32 473 13 19 80
Victor.vanhoorn@eurosif.org
www.eurosif.org

Kontakt
Swesif
Susanne Bolin Gärtner, ordförande
swesif@swesif.org

Framsida