CSRD-direktivet (Corporate Sustainability Reporting Directive) antogs av EU-kommissionen i juni 2022 och kommer i ökande grad att påverka företags rapportering med start gällande räkenskapsåret 2023. Direktivet innebär att fler bolag kommer att behöva hållbarhetsrapportera, mer hållbarhetsinformation kommer att krävas och gemensamma standards ska utvecklas för att möjliggöra jämförelser och digitalisering.

I november publicerade och överlämnade EFRAG SRB (European Financial Reporting Advisory Group, Sustainability Reporting Board) den första uppsättningen förslag på europeiska standards för hållbarhetsredovisning (ESRS) till EU kommissionen, som avser att fatta sitt beslut i juni 2023. Förslagen omfattar 12 standardiseringsförslag och har jämfört med de preliminära förslagen från i våras bantats kraftigt efter offentliga samråd. Fortfarande är dock ESRS ett komplext rapporteringssystem med både kvalitativa och kvantitativa datapunkter att rapportera, digitalisera och koppla till den finansiella redovisningen.

Vi ställde några frågor till Tord Andersson, medlem i Hållbarhetsprofilens projektgrupp, om betydelsen av de nya förslagen på hållbarhetsredovisning inom EU. Andersson är civilingenjör, läste även företagsekonomi och hamnade så småningom i finansbranschen, disputerade inom redovisning och började intressera sig för digitalisering av finansiell information och hållbarhetsinformation samt standardisering av dessa. Han betonar vikten av det pågående standardiseringsarbetet och menar att det ”är positivt för utvecklingen av finansiell analys och ekonometriska modeller, vilka även kan utnyttjas i investeringsprocesser bland annat genom AI” och han hoppas kunna bidra till att Swesifs medlemmar börjar fundera på ”om, och i så fall hur, de på sikt kan använda digitala Taxonomi-data i sina investeringsprocesser (både ESRS och ESEF) tex genom AI”.

Sedan 2021 håller utöver EU även IFRS-stiftelsen (International Financial Reporting Standards) på att ta fram förslag på hållbarhetsstandards inom ramen för ISSB (the International Sustainability Standards Board). Dialog pågår mellan de två initiativen och vissa formuleringar i ESRS har anpassats till språkbruket i IFRS. Den nu pågående internationella harmoniseringen är ett stort steg i rätt riktning vad gäller krav på hållbarhetsinformation men även för att möjliggöra digitalisering av hållbarhetsdata, vilket ökar sannolikheten för att en ”global baslinje” kan ta form och därmed en digital kärntaxonomi så småningom bli möjlig. Att komma fram till enhetliga standards för hållbarhetsredovisning globalt, det IFRS kallar en ”global baslinje, är enligt Tord Andersson den viktigaste frågan av alla. Processen är inte enkel eftersom de två parterna har olika utgångspunkter. EU har genom CSRD ett brett intressentperspektiv med fokus på värdekedjan och dubbel materialitet(väsentlighet), dvs hur påverkar ett företag sin omgivning respektive påverkas av denna utifrån hållbarhetsfaktorer. IFRS har ett smalare investerarperspektiv med fokus på företagsvärdering och finansiell materialitet(väsentlighet). När det gäller rapportering av växthusgaser arbetar båda initiativen parallellt mot samma mål, vilket Tord Andersson betonar är viktigt eftersom ”global uppvärmning engagerar och är därmed särskilt viktig för acceptans av ESRS i samhället”.

För Hållbarhetsprofilen kan man se två implikationer förklarar han, dels hållbarhetsstandards som sådana med påverkan på SFDR och dels en eventuell automatisering på sikt. ESRS innehåller datapunkter som krävs enligt SFDR och ”Tillgängligheten av dessa data bör underlätta för fonder att rapportera till Hållbarhetsprofilen på sikt”. Även om mycket blir känt under 2023 avseende redovisade fakta, så är det först under 2025 som informationen blir tillgänglig avseende stora publika bolag, som under 2024 ska ta fram information enligt ESRS standarderna och dess digitala Taxonomi.  Mycket kan dock hända innan dess och Anderssons bedömning är att det ännu är för tidigt att bedöma när en verklig automatisering av Hållbarhetsprofilen kan bli aktuell.

Vi har glädjen att meddela att Swesifs styrelseordförande,  Susanne Bolin Gärtner, valdes in i Eurosifs styrelse den 9 december. Trots en imponerande lista av nominerade kandidater till positionen, vann hon valet överlägset.

Eurosif har letat efter en ny styrelseledamot sedan Laurène Chevenat, representant för franska SIF (FIR), meddelade tidigare i år att hon kommer att lämna styrelsen den 30 september. ”Vi söker en person som är engagerad i Eurosifs uppdrag, att främja hållbar utveckling på finansmarknaderna,” kommenterade Eurosifs VD Aleksandra Palinska (på engelska) i samband med att den officiella processen med att ersätta Chevenat påbörjades. Hon lade till att personen i fråga bör besitta ett starkt intresse och tillräckliga kunskaper om hållbar finansiering.

Utöver Gärtner var det tre andra SIF:ar som nominerade kandidater att ersätta Chevenat: finska FinSIF, franska FIR samt tyska FNG. Swesifs representant röstades fram i en process där samtliga Eurosifs medlemmar fått rangordna de fyra kandidaterna på forumets elektroniska plattform.

I sin nya roll kommer Gärtner att ansluta sig till en styrelse som leds av ordförande Will Oulton och består av representanter från Storbritannien (UKSIF), James Alexander; Italien (ItaSIF), Francesco Bicciato och Spanien (SpainSIF), Andrea González González.

”Det känns hedrande att få vara den första nordiska SIF-representanten i Eurosif styrelse,” kommenterar Gärtner. ”I min roll som styrelseordförande i Swesif har jag varit med och initierat att Swesif antagit en observatörsroll i Eurosif och efter rekommendation av Swesif-Eurosif arbetsgrupp som pågått under året, fattade styrelsen ett formellt beslut att bli fullvärdig medlem. Vi har även en aktiv dialog med de andra nordiska SIF:arna som bidragit till att FinSIF också gått med som fullvärdig medlem medan övriga är i observatörsroll. Jag ser framemot att bidra med det nordiska perspektivet till Eurosif och att våra medlemmar får del av information och även kan medverka i Eurosifs arbetsgrupper framgent.”