För Swesif har aktivitetsnivån varit hög under 2023. Vi har anordnat åtta seminarier, fyra webbinarier och dessutom arrangerat ett storstilat 20-årsjubileum tillsammans med er medlemmar. För att ta reda på vad det nya året kan ha att erbjuda har vi ställt tre frågor till styrelseordförande Jennie Ahrén.

För 2024, vilka är de viktigaste evenemangen som Swesif kommer att organisera/delta i? Finns det något särskilt du ser fram emot?

I år har vi lagt mycket tid på att skapa struktur och förbättra förutsättningarna för styrelsens arbete. Detta för att möjliggöra en mer långsiktig planering och se till att Swesif fortsätter vara ett relevant forum för hållbara investeringar. Jag ser mycket fram emot alla spännande samarbeten, det gäller såväl för våra nordiska kollegor som för andra SIF:ar inom EU och bortom. Det ska också bli roligt att fortsätta vårt samarbete med forskare och skapa evidensbaserat innehåll utifrån aktuella teman. Vi håller givetvis blicken på den viktiga klimatfrågan, och planerar att engagera oss inför COP29 i Baku, Azerbaijan.

Vilka är de viktigaste frågorna och trenderna för hållbara investeringar som era medlemmar kommer att fokusera på under 2024?

Jag tror att vi kommer att se ett fortsatt fokus på regelverk och utvecklingen av en rad relevanta förkortningar, som SFDR, CSRD, TNFD, CS-tripleD, & PAI – för att nämna några centrala aktörer.

Om det fanns något du kunde önska år 2024, ur ett hållbart investeringsperspektiv, vad skulle det vara?

Oj, jag har en lång önskelista – men jag önskar framför allt att vi kan samla all den positiva kraft som finns bakom det hållbara kapitalet till att åstadkomma förändring på riktigt.

På torsdag den 30 november 2023 inleds i Dubai, Förenade Arabemiraten FN:s klimatmöte COP28, den 28:e konferensen för parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (den s.k. Klimatkonventionen, även förkortad UNFCCC). Årets konferens går av stapeln mot bakgrund av extrema klimathändelser och alltmer brådskande varningar om den snabbt krympande tidsramen för världen att uppfylla målen i Parisavtalet. Nedan sammanfattar vi tio av de största riskerna under den laddade konferensdagordningen.

1. Den globala översynen: Enligt planerna ska den typen klimatöversyn (GST, Global stock-take) äga rum var femte år, och COP28 kommer att se kulmen av den första. Processen syftar till att utvärdera världens framsteg mot målen i Parisavtalet. Nyligen publicerade rapporterna från FN:s Miljöprogram (UNEP) och International Energy Agency (IEA) ger en fingervisning och belyser otillräckligheten i nuvarande ansträngningar. Förväntningarna är att ländernas kommande nationella planer (NDC:s, Nationally Determined Contributions) kommer att behöva justeras avsevärt under förhandlingarna vid COP28. Många regeringar kommer att behöva lämna in mer ambitiösa nationella klimatplaner 2025.
2. Klimatfinansiering: Ett mångfacetterat problem som innebär att såväl offentligt, som privat och filantropiskt kapital kommer att krävas för att mildra, anpassa och kompensera för effekterna av klimatkrisen. I sitt senaste brev till parterna konstaterar COP-presidenten Dr Sultan Ahmed Al Jaber att utvecklingsländerna kommer att behöva hjälp i form av 2,4 biljoner dollar i årlig klimatinvestering fram till 2030. Trots goda intentioner misslyckades givarländerna med att uppfylla sina åtaganden från 2009, vilka var att tillhandahålla 100 miljarder dollar per år fram till 2020. Även om denna summa nås under 2023 krävs det mer, och FN stöder arbetet mot ett nytt samlat kvantifierat mål (NCQG) fram till 2025.
3. En delad värld: Många av de kontroversiella punkterna under COP berör den enorma klyftan mellan välbärgade, utvecklade länder med höga utsläpp och den så kallade globala södern, som består av fattigare utvecklingsländer med historiskt låga växthusgasutsläpp. De senare är också mycket mer utsatta för de skadliga effekterna av klimatkrisen. De behöver brådskande hjälp med klimatfinansiering. Debatten om fonden för ”loss and damage”, som är avsedd att rätta till den historiska obalansen kommer återigen att vara en viktig del av COP28-agendan. Dessvärre innebär de höga kostnaderna för att delta på konferensen att utvecklingsländer har som regel långt färre representanter än G20 länderna eller kommersiella aktörer.
4. Subventioner för fossila bränslen: Dessa uppgick till 7 biljoner dollar globalt 2022, motsvarande 7,1% av världens BNP, vilket är en ökning med 2 biljoner dollar jämfört med 2020. Internationella valutafonden (IMF) förväntar sig att subventionerna kommer att öka ytterligare med den tilltagande bränsleförbrukningen i tillväxtländer. IMF inkluderar implicita subventioner såsom underprissättning av klimatskador och luftföroreningskostnader i sina siffror. Förhoppningen är att fler regeringar kommer att åta sig att kraftigt skifta balansen i klimatfinansieringen mot förnybara energikällor under COP28.
5. ADNOC (elefanten i rummet): Även om det inte är första gången som en COP-konferens hålls i ett oljeproducerande land har utnämningen av Al Jaber, VD för Förenade Arabemiratens nationella oljebolag ADNOC, till President för COP28, varit mycket kontroversiell. ADNOC har några av världens största olje- och gasexpansionsplaner som strider direkt mot netto-noll-målen. Det har även avslöjats att företaget rutinmässig fortsätter att flamma gas trots löften om motsatsen. Nyligen läckta konversationer indikerar att Al Jabers kontor har försökt utnyttja COP28 till att främja internationella affärer med fossila bränslen. Det återstår att se om han behåller någon trovärdighet som samordnare av dessa avgörande klimatförhandlingar.
6. Fossilbränslelobbyn: Varje år deltar fler och fler anställda eller lobbyister inom fossilbränsleindustrin i COP-sammanhang. Vid förra årets COP27 i Egypten närvarade uppskattningsvis över 600 delegater med sådana kopplingar, vilket överträffade antalet ombud från de tio mest klimatutsatta länderna. I ett försök att begränsa detta har FN infört regler om att företrädare för fossila bränslen måste deklarera sina branschkopplingar, även om dessa åtgärder kanske inte är tillräckligt stränga med tanke på vissa indirekta kopplingar. COP28 behöver även fokusera på livsmedel och markanvändning, som står för över en fjärdedel av globala växthusgasutsläpp. Tillsammans med produktionen av plaster satsar fossilindustrin hårt på sitt engagemang för gödselmedel i en värld som övergår till förnybar energi.
7. Teknologiska lösningar: Även om de flesta deltagarna i COP är överens om att dessa bör inkluderas i diskussionerna har olje-, kol- och gasproducenter kritiserats för sitt ständiga främjande av så kallade ”nedströmslösningar”, dvs. teknologiska lösningar för att minska existerande växthusgasutsläpp. Det är något uppmuntrande att se följande formulering i COP28-presidentens senaste brev: ”Att fasas ut från efterfrågan på, och utbudet av, alla fossila bränslen är oundvikligt och nödvändigt.” Men Oil and Gas Climate Initiative (OGCI) fokuserar nästan uteslutande på Carbon Capture and Storage, det vill säga avskiljning och lagring av koldioxid, samt andra teknologiska lösningar som stödjer fortsatt användning av fossila bränslen på lång sikt.
8. Naturen i fokus: Förståelsen för hur ekosystem, naturliga miljöer och biologisk mångfald kan motverka klimatförändringar och främja motståndskraften har ökat i samband med Kunming-Montreals COP15. Naturen står högt på COP28:s agenda International Union for Conservation of Nature (IUCN) är en av organisationerna som spelar en nyckelroll i diskussionerna. Tillsammans med ursprungsbefolkningars rättigheter kommer skyddet av natur och biologisk mångfald och dess kopplingar till klimatet att vara ett viktigt ämne under COP28.
9. Språkets kraft: COP-evenemang har ofta kännetecknats av långa debatter om terminologi, som användningen av ”phase down” eller ”phase out” med hänvisning till olja, kol eller gas. Fossilbränsleproducenterna använder ofta vagare termer när de uttrycker åtaganden om nettomål. Hänvisning till ”unabated” eller ”operational” utsläpp kan användas för att mildra gemensamma uttalanden vid COP och minska utsläppsskyldigheterna.
10. Politik: Närvaron, eller frånvaron, av världsledare vid COP-konferenser är ofta omdiskuterad. USA:s president Joe Biden och Kinas Xi Jinping förväntas inte delta utan skicka ombud. Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak avböjde inbjudan till COP27 men planerar att delta den här gången, trots att han nyligen dragit tillbaka flera av Storbritanniens klimatåtaganden. Politiseringen av klimatdebatten hotar att hindra en internationell samordning av klimatåtgärderna, och valet av populistiska politiker som Argentinas Javier Milei riskerar att äventyra konsensus. Dessutom kan miljöaktivister inte agera fritt i de Förenade Arabemiraten, som officiellt förbjuder obehöriga protester och kritik mot sina ledare. Trots COP28-presidentens försäkran om en fullständigt inkluderande COP28, har tillåtna demonstrationer begränsats till utpekade områden långt från huvudevenemanget, och miljöaktivister fruktar.

Swesif firade 20 år i branschen med en minnesvärd tillställning på Rosendals trädgård. Kvällen samlade såväl medlemmar som tidigare styrelsemedlemmar i det vackra och utsmyckade växthuset, ackompanjerade av livemusik från jazzbandet Kvartett+Ett.

Den fullspäckade agendan inleddes med berättelser om Swesifs första tid där Magnus Emfel, organisationens initiativtagare och första styrelseordförande insiktsfullt delade historien om hur Swesif tog form. Trots Sveriges positiva rykte inom hållbara investeringar i Europa var det först när Swesif grundades år 2003 som en genuin mötesplats för alla intresserade skapades. Emfels tal påminde oss om Swesifs betydelse som pionjär och kraft för hållbara investeringar, en plats för kunskapsutbyte med ambitionen om att skapa en bättre framtid.

Därefter tog Victoria Lagne, ansvarig för kommunikation och program på Rosendals trädgård, med oss på deras utveckling från en förfallen odlingsplats i stadens utkant till den enastående trädgård den är idag. Resan mot dagens Rosendal började på 1980-talet under ledning av Lars Krantz, Pål Borg och Arne Klingborg. Målet var att skapa en handelsträdgård som inte bara erbjöd högkvalitativa växter utan som också främjade ett allmänt intresse för trädgårdskonst och landskapsdesign. Samtidigt skulle trädgården fungera som en plats för forskning och utbildning baserad på den biodynamiska odlingsmetoden. Rosendals trädgård har sedan dess dynamiskt utvecklats till den inspirerande plats den är idag.

Lagne knöt ihop säcken genom att presentera kvällens meny, som bestod av smörrebröd med ingredienser som producerats i trädgården. Det var en symbolisk detalj som betonade kopplingen mellan Rosendals odlingar och kvällens hållbara tema.

Efter mingel och goda smörrebröd, tog Ulrika Hasselgren och John Howchin ton. Båda talarna har varit hängivna och inflytelserika i Swesif under många år. De bjöd på en underhållande resa genom tiden med temat ”20 år av hållbarhetsarbete i Sverige”, och beskrev utmaningar och framgångar som markerat viktiga milstolpar i Sveriges strävan mot en mer hållbar framtid.

Sedan fördjupade Johan Florén och Carina Lundberg Markow sig i temat ”Aktivt ägande vs. Exkluderingar” genom att jämföra dess betydelse i dagens komplexa investeringslandskap med när Swesif grundades. De berättade om skillnaderna mellan de olika ansatser som investerare använde då med nuvarande strategier. De delade även med sig av sina personliga erfarenheter och anekdoter där de har sett hur aktivt ägande och exkluderingar har bidragit till att påverka företagsbeteende för att främja hållbarhet.

För att belysa en av Swesifs framtida riktningar inom samarbeten och forskning, bjöds Kent Eriksson från Sustainable Finance Lab (SFL) in för att presentera sin organisation. Eriksson berättade att SFL är ett mångvetenskapligt forskningscenter med syfte att förändra finansmarknaderna och främja en hållbar samhällsutveckling. Deras främsta mål är att tillhandahålla vetenskapliga insikter som kan stärka praktiken inom området.  Swesif och SFL håller på att planera ett samarbete för att tillgodose medlemmarnas ökande efterfrågan på forskningsbaserad information.

Som kvällens sista talare kom Olof Gränström, statsvetare och ekonom, för att dela med sig av sin förståelse av vår komplexa värld. Gränström har en unik förmåga att använda data som grund och hans budskap var tydligt – det är inte bristen på data som skapar missförstånd i vår tid, utan vår begränsade kognitiva kapacitet att faktiskt ta till sig och förstå den enorma mängden tillgänglig information. Gränströms tal var en tankeväckande avslutning på en kväll som firade hållbarhet, kunskap och insatser för en bättre framtid.

Sammanfattningsvis är det uppenbart att det har skett en betydande utveckling inom hållbara investeringar under de senaste två decennierna. Hållbarhetsfrågor har gått från att vara ett udda inslag i organisationen till att spela en central roll hos många svenska företag. Framtiden är naturligtvis osäker, men kvällens talare var eniga om att det kan bli en utmanande period framöver, där samarbete och kunskapsutbyte företag emellan kan vara avgörande för att möta de kommande utmaningarna.

Tusen tack till samtliga medlemmar, talare och Rosendals trädgård som deltog under 20-årsjubileet. Vi ser fram emot att ses på kommande evenemang för att fortsätta vår gemensamma strävan mot en hållbar framtid. Välkomna att kontakta oss med idéer och synpunkter.

Varma hälsningar,
Swesifs styrelse & kansli