Oljejättar under attack

    Oljebolagen måste göra mer för att skydda klimatet. Detta tydliga budskap har under de senaste veckorna förts fram av olika aktörer och från olika, ibland överraskande, håll. Budskapet ekar numera i rättssalar såväl som styrelserum. Och det är inte enbart miljöaktivister som höjer rösten, utan även tunga investerare och till och med energibranschens interna sammanslutningar.

    Den 26 maj kommer förmodligen att hamna i hållbarhetsrörelsens historieböcker. Tre av världens största oljebolag fick sig den dagen en rejäl tankeställare vad gäller deras klimatpåverkan. Samtidigt som Shell dömdes i rätten i Nederländerna, segrade miljömedvetna aktieägare på Exxons och Chevrons årsstämmor.

    Nya råd från Rådet

    Oljebolagens förnyade bekymmer började egentligen lite tidigare, veckan innan den omvälvande 26 maj, då Internationella energirådet (IEA) publicerade en brett uppmärksammad rapport. IEA anses vara den mest trovärdiga källan för energianalys och har aldrig tidigare uppträtt som en radikal röst i energidebatten. Det kom därför som en överraskning när de i sin rapport hävdade att investeringar i nya projekt för utvinning av fossila bränslen inte längre skulle behövas om världen verkligen var på väg att uppnå nollutsläpp till 2050. Den slutsatsen var långt ifrån IEA:s tidigare estimat, baserade på mindre ambitiösa mål för koldioxidutsläpp. Det var bara några år sedan IEA varnade för att företag riskerade att inte investera tillräckligt i olja och gas.

    Domedagen

    Och så kom den 26e maj. Det jublades bland miljöaktivister världen över dagen då en civil domstol i Haag dömde Shell till att dra ned på sina koldioxidutsläpp med 45 procent till år 2030 jämfört med 2019. Friends of the Earth, backade av sex andra ideella organisationer och över 17 000 medklagande, lämnade in en stämningsansökan mot Shell Nederländerna redan under 2019. Det blev många turer och vittnesmål under de nästföljande åren. Slutligen dömdes bolaget för att ha hotat mänskliga rättigheter till följd av sin klimatpåverkan, nämligen rätten till liv och rätten till ett ostört familjeliv.

    När Shell tidigare i år dömdes till att betala skadestånd för förorening av mark och vatten efter oljeläckaget i Nigerdeltat var det självklart också en stor seger för naturen och för alla drabbade. Lyckligtvis hör dock den typen av legala processer numera till vanligheten, ända sedan Deepwater Horizon. Det som hände i slutet av maj var dock något nytt. För första gången någonsin blev ett bolag juridiskt skyldigt att anpassa sin strategi till Parisavtalets klimatmål. ”Domen är sprängstoff i sig. Man ålägger en hel koncern med 1 100 dotterbolag i 160 länder över hela världen att minska sina utsläpp,” förklarade Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet för Dagens Nyheter. Förmodligen det mest nydanande är att Shell Nederländerna döms ansvariga även för sina kunders och leverantörers koldioxidutsläpp.

    Shell kommer att överklaga domen och det återstår att se hur det hela slutar, men det är en viktig milstolpe som lär uppmuntra fler ideella organisationer och miljöaktivister att använda juridiken och gå till domstol för sin rätt till en trygg framtid.

    Inga tråkiga årsstämmor

    Samma dag men på en annan kontinent utspelade sig ytterligare en spännande strid. Det blev en klassisk David och Goliat historia när den lilla hedgefonden Engine No.1, som äger endast 0,02 procent av andelarna i Exxon Mobil, lyckades sätta sig upp mot oljebolagets ledning som de kritiserade för att sakna en trovärdig plan för energiomställningen.

    Det som hände på oljejättens årsstämma den 26 maj har kallats för en kupp. Investerarna röstade nämligen för att avvisa minst två styrelseledamöter och ersätta dem med klimataktivister, Gregory Goff, som tidigare haft höga befattningar på Marathon Petroleum och Andeavor, och Neste Oyjs förre detta chef Kaisa Hietala. En vecka senare, efter noga omräkning av rösterna visade sig att det blir ytterligare en plats i 12-mannastyrelsen som går till en av de nominerade miljöaktivisterna. Den nya styrelsemedlemmen, Alexander Karsner, förväntas vara ännu mer kritisk till bolagets bristfälliga miljöstrategi.

    Engine No.1 blev med all rätta utsett till dagens hjälte, men deras strid hade förmodligen inte lyckats utan hjälp från några av de tunga andelsägarna med BlackRock och State Street i spetsen. Detta var antagligen något som VD Darren Woods och resten av Exxon-ledningen inte hade räknat med. Woods, som länge hävdat att bolaget redan gör sitt yttersta för att minska sin klimatpåverkan, medgav till slut att det verkar finnas utrymme för att göra mer.

    Hos en annan oljejätte, Chevron, slutade årsstämman, också denna den 26 maj, med att 61 procent av aktieägarna röstade för att oljebolaget måste göra mer för att skydda klimatet. Trots styrelsens invändningar, antog stämman en resolution som uppmanar oljebolaget att avsevärt minska inte bara sina egna utsläpp utan även de från bensin, diesel och andra produkter som säljs vidare till kund.

    Dags att fira?

    Trots alla segrar i hållbarhetens namn under de senaste veckorna är det knappast dags att slappna av och korka upp champagneflaskorna. Efterfrågan på fossila bränslen har inte upphört och inte heller investeringarna i sektorn. Och fastän fler och fler företag lovar att minska sina koldioxidutsläpp så återstår det att se om de menar allvar. Faktum är att även om företagen lyckas begränsa sina egna utsläpp, så utgör dessa bara en bråkdel av vad deras leverantörer och kunder längst värdekedjan (s.k. scope 3) släpper ut. De globala utsläppen av växthusgaser förväntas i år återgå till samma nivå som före pandemin och därefter fortsätta att öka. Fortsättning följer…

     

    Bild; aboutpixel.de—YandinaQLD Don Espresso

    Previous articleSwesif ansöker om observatörsroll i Eurosif
    Next articlePrinciper för gröna och sociala obligationer