För att få en bild av hur pandemin har påverkat ESG-arbetet har vi gjort en sammanställning av ett urval av artiklar som vi bedömt vara relevanta. Efter att miljöfrågorna dominerade 2019, drivet av den pågående klimatkrisen är det under våren 2020 de sociala frågorna som fått mycket utrymme tillsammans med frågor om bolagsstyrning.
Under krisen har vi sett initiativ till samarbete inom många områden, inte minst när det gäller initiativ för att ta fram vaccin eller läkemedel mot COVID-19 och flera läkemedelsbolag har också utlovat att man så länge pandemin varar inte avser att göra vinst på eventuella lyckosamma produktlanseringar. I en artikel publicerad av Aviva Investors, menar Marte Borhaug, Aviva Investors Global head of Sustainable Outcomes, att vi har passerat en vändpunkt efter vilken investerare och konsumenter har blivit mycket öppnare med att kritisera företag som man inte bedömer tar sitt sociala ansvar. När sjukdomen härjar som värst blir det tydligt hur viktiga bolagsstyrningsfrågor är. Nyckelarbetarna som står i frontlinjen riskerar många gånger livet men får inte betalt för att ta denna risk. Mirza Baig, global head of governance at Aviva Investors, hoppas på att den akuta sjukdomsfasen ska följas av en period av reflektion och diskussion kring hur olika arbetsinsatser ska värderas. Han pekar på hur olika ledningarna i stora företag agerat när det gäller att själva vidta åtgärder. Medan vissa avstått från all form av ersättning under någon tidsperiod, har andra inte avstått något alls. Man planerar som investerare att följa upp och ställa mot vartannat hur olika företag gjort förändringar i ledningens ersättningar, de anställdas ersättningar och utdelning till aktieägare samt vilka som sökt statligt stöd. Tron är att aktieägare kommer att börja bilda sig en uppfattning om vilka bolag som tog ansvar under krisen och vilka som inte gjorde det.
Alessia Falsarone, Head of sustainable Investing hos Pinebridge bedömer I en artikel att privata institutionella investerare efter COVID-19 kommer att vilja fokusera på regioner och länder som har förutsättningar att hantera nästa pandemi. Hon menar sig se att ett tankesätt som fokuserar på hållbar avkastning tydligare har börjat avspegla sig i företags marknadsvärdering och förutspår att ersättning till företagsledare, utdelningar och aktieåterköp kommer att granskas kritiskt även efter pandemin. Viktigast, betonar Falsarone, är att pandemin lyfter fram behovet av att omdefiniera värderingen av ekonomisk produktion (BNP) och vill se studier och prognoser som inkluderar värdering av de viktigaste ESG-värdena, där hon som exempel nämner humankapital, teknisk innovation och den ekonomiska livskraften hos mikro-, små- och medelstora företag, speciellt vad gäller konkurrensförhållanden och tillgång till finansiering i kristider.
Vinson & Elkins, en internationell advokatfirma med bas i Houston och huvudfokus inom energi och finans lät sin ”ESG Taskforce” anordna en diskussion kring vilken påverkan COVID-19 kommer att få på diskussioner och initiativ kring till exempel klimatförändringar, mänskliga rättigheter och anställningsförhållanden. Gruppens slutsats blev att COViD-19 för alltid har förändrat diskussionen kring ESG. På kort sikt tror man att ESG-hänsyn får träda tillbaka medan företag, investerare och myndigheter anpassar sig till en ny situation men ganska snart förväntar man sig att pandemin kommer att öka och legitimera investerares intresse för hållbara investeringar som man menar leder till såväl högre avkastning som motståndskraft mot kriser. Som stöd för detta pekar man på åtgärder som vidtagits av till exempel BlackRock och Barclays. Medan man väntar sig att COViD-19 kommer att få till effekt att vissa aspekter av ESG nedprioriteras ser man att krav framöver kommer att ställas på bättre riskbedömningar och mer transparens inom områden som till exempel klimatförändringar, ersättningsnivåer och anställningsvillkor. Trenden mot att globala företag allt mer betraktas som kvasi-statliga enheter tror man kommer att förstärkas. Diskussionens summering mynnar ut i reflektionen att en global pandemi är ett ESG-scenario, visserligen ett scenario som tidigare inte fick så mycket uppmärksamhet men genom att analysera hur ett företag har agerat under krisen bör man kunna bedöma hur väl rustat företaget är för andra ESG-scenarios.
Schroders Mark Lacey, Head of Commodities, konstaterar I en artikel att många vindkrafts- och solcellsinstallationer som var planerade för 2020 blir visserligen försenade pga leveransproblem orsakade av pandemin men kommer att genomföras. Han är mer osäker när det gäller hur konsumenter kommer att agera. Arbetslöshet och minskad inkomst påverkar inköp av sällanköpsvaror. Han pekar dock på planer i Europa för att fasa ut bilar med förbränningsmotorer och många länders åtaganden att följa Paris-avtalet och tror att dessa kommer att motverka ett eventuellt minskat konsumentintresse för förnyelsebara energikällor. Som stöd för detta lyfter han fram till exempel EUs Gröna Deal.
Lacey menar att prisfallet på olja kan få en viss effekt i USA, där man är van att köra långa sträckor. I Europa ser han betydligt mindre påverkan eftersom en stor del av bensinpriset utgörs av skatt och där utfasningen av bilar med förbränningsmotor ingår som en del i större projekt. Dessutom, betonar han, har priset på förnybar el kommit ner på en nivå där det kan konkurrera med el producerad med fossila bränslen.
Slutligen, presenterar Morgan Stanleys Navindu Katugambola, Head of Sustainable Investing, Morgan Stanley Investment Management Fixed Income & Liquidity, 6 följdverkningar av COVID-19, som investerare kan göra klokt i att hålla ögonen på.
- De tydligaste effekterna av COVID-19 har varit sociala och ekonomiska utmaningar, som behöver mötas med ökad utgivning av obligationer. Enligt FN har 13 av de 17 hållbarhetsmålen påverkats negativt, berättar Katugambola. ICMA har publicerat riktlinjer för utgivande av sociala obligationer till stöd för effekter av COVID-19. Redan före pandemin fanns en ökning av sociala obligationer och denna har nu accelererat.
- Katugambola tror att hållbara investeringar kommer att spela en avgörande roll för den ekonomiska återhämtningen efter pandemin. Till exempel EU och Canada integrerar hållbarhetsmål i sina planer och program för återhämtning.
- Katugambolas bedömning är att investerare i högre grad än tidigare kommer att integrera hållbarhet i sina värderingsmodeller eftersom pandemin har medfört tuffare granskning av såväl företag som stater, vilket i sin tur fått allt fler investerare att undersöka hur hållbarhetsfaktorer kan påverka värdering.
- Han förutspår att ränteinvesterare framöver i ökande grad kommer att utvärdera och kommunicera med företag, speciellt vad gäller sociala frågor. Effekter av klimatförändringarna har under de senast åren satt fokus på miljörisker inför investeringar, pandemin leder nu uppmärksamheten till sociala och bolagsstyrningsfrågor.
- Samhällets förståelse av klimatrisker har ökat markant under det senaste decenniet, vilket lett till en helhetssyn på klimatrisker och ramverk för rapportering. Ökad medvetenhet om inte minst infektionsrisk, tror man på Morgan Stanley kommer att leda till nya riskmodeller som tar i beaktande hållbarhetsrisker utöver de klimatrelaterade.
- Katugambola lyfter också fram en tro om att investerare kommer att fokusera mer på motståndskraft och förberedelse inför långsiktiga risker. Man förväntar sig att investerare framöver systematiskt kommer att redogöra för sina portföljers motståndskraft mot yttre chocker. Målet är inte att eliminera riskerna men att minimera följdverkningarna och underlätta en bättre återhämtning.
Många talar om COVID-19 som en väckarklocka. Likheterna med klimatförändringarna är många men hastigheten i utvecklingen är oändligt mycket snabbare vilket ställer krav på resolut handlande utan fördröjning. Förhoppningar finns om att lärdomarna ska spilla över på klimatkrisen.
Image by Alexandra_Koch from Pixabay
