Klimatomställning: Perspektiv från Swesif medlemmar

Den 15 november 2023 anordnade Swesif den första utgåvan i en serie av workshops baserade på medlemsperspektiv. Denna gång presenterade fyra medlemsorganisationer sitt arbete och sina insikter kring temat Klimatomställning.

Dagens workshop inleddes av Edson Fonseca på Schroders, som berättade om kapitalförvaltarens nyligen lanserade klimatomställningsguide. Fonseca delade med sig av sina insikter och redogjorde för Schroders handlingsplan som siktar på att uppnå nettonollutsläpp senast 2050 och integrera klimathänsyn fullt ut i klimatomställningsarbetet.

Fonseca lyfte fram fem nyckelpunkter för finansiella aktörer med nettonollutsläppstrategi. Först och främst är det avgörande att enas om motivation och prioriteringar för att skapa en gemensam grund. Han poängterade också vikten av att upprätta en klar tidslinje och konkreta mål för att företagets insatser mot hållbarhet ska ge resultat. Utöver målsättning behövs det en tydlig implementeringsstrategi för hur man ska uppnå dem. Han betonade även behovet av att komma överens om mätningsmetoder och uppföljning över tid. Slutligen pekade han på integreringen av klimatplanen i investeringspolicyn som nödvändig för att hållbarhet ska genomsyra hela företagets verksamhet. En helhetssyn och en långsiktig plan är oumbärliga för att möta klimatutmaningarna.

Därefter delade han med sig av flera viktiga aspekter att ta hänsyn till under det faktiska genomförandet av handlingsplanen. På Schroders har man upprättat en utsläppsbana baserad på det vägda genomsnittliga koldioxidintensitet (MSCI ACWI). De utnyttjar sedan alla tillgängliga verktyg för att uppnå de högt satta målen. Det innebär att fatta beslut om vilka tillgångar de bör undvika eller avyttra, hur de kan påverka portföljbolagen mot minskad koldioxidutsläpp, och vilka investeringar som erbjuder klimatlösningar de borde satsa på. Fonseca presenterade även några av de metoder som Schroders använder för att mäta och följa upp klimatomställningsarbetet.

Robert Widén från ResponsAbility inledde sin presentation med att fråga deltagarna om varje nation bör bära samma ansvar för klimatkrisen, där majoriteten svarade nej. Han betonade tre viktiga punkter för klimatomställning och ansvarsfördelning mellan länder. För det första, bör vi ta reda på fakta om det historiska bidraget till globala växthusgasutsläpp och undersöka vilka länder som har bidragit mest, menade Widén. Den andra punkten handlade om att förstå skillnaden mellan produktionsbaserade och konsumtionsbaserade utsläpp per capita. Slutligen underströk han vikten av att förstå sambandet mellan klimatförändringar och fattigdom och att inte prioritera det ena över det andra, där ekonomisk stabilitet är avgörande för ökad uthållighet.

Slutligen presenterade Widén en fallstudie om Holcim, en av världens ledande cementproducenter. Holcim, som står idag för 7% av världens CO2-utsläpp, har imponerande nog minskat sina utsläpp per ton cement med 30% sedan 1990 och introducerat klimatneutral betong 2020. Deras ambitiösa klimatmål siktar på nettonollutsläpp till 2050, inklusive specifika minskningar och utsläpp från inköpta varor och tjänster före 2030. Widén menade på att Holcim bidrar aktivt till en grönare framtid och förtjänar därmed sin ’medelgröna’ betyg. Han avslutade med att betona att en grön och rättvis omställning är möjlig. Det innebär att inte lämna någon efter, att främja inkludering och social rättvisa samtidigt som man strävar efter miljömässig hållbarhet.

Därefter tog David Seekell från Humle vid och presenterade sitt företags engagemang inom klimatomställning med fokus på vattenhantering. Humles strategi innebär att de förvaltar en koncentrerad aktieportfölj och kan därmed välja att investera enbart i bolag som inte tjänar pengar på framtida generationers bekostnad. Grundinställningen är att det finns ett tydligt samband mellan lönsamhet, konkurrensmässig positionering och hållbarhet. De bolag Humle investerar i bör ha som mål att erbjuda varor eller tjänster som är förenliga med ett välmående, rättvist, hälsosamt och säkert samhälle.

Seekell beklagade att vattenanvändning är en fråga som företag ofta nedprioriterar. Han tog upp det konkreta fallet med ett svenskt fastighetsbolag, NP3 Fastigheter AB, där ledningen anser att deras marknader inte är i områden med hög vattenstress. Han visade på statistik som indikerar att vattenbrist och kapacitetsbrister i kommunal vattenförsörjning utgör en utmaning för tillväxt och påverkar fastighetsbolaget väsentligt. Seekell berättade om Humles sätt att bedriva påverkansarbete mot företaget i vattenfrågan. Utgångspunkten är en strukturerad påverkansplan med definierade mål och utvärderingskriterier, inklusive en eskaleringsplan. I detta fall presenterade Humle bevis för varför NP3 bör ha en vattenpolicy och föreslog lämpliga förändringar i hållbarhetspolicyn samt implementeringsåtgärder. Detta resulterade i att styrelsen godkände ändringarna i hållbarhetspolicyn, och implementeringen pågår just nu.

För att knyta ihop säcken berättade Charlotte Mansson från BlackRock om klimatomställningen ur både tekniskt och regulatoriskt perspektiv. Megakrafter, som skapar omvälvande förändringar i ekonomin, påverkar lönsamheten inom olika sektorer och ekonomier, och därigenom driver avkastningen både nu och i framtiden. Övergången till låga koldioxidutsläpp är en sådan megakraft, menade Mansson. Andra krafter, utöver klimatomställningen är åldrande befolkningar, geopolitisk fragmentering, digitala störningar och finanssektorns framtid.

BlackRock Investment Institutes övergångsscenario (BIITS), som bygger på input och egenutvecklade modeller, erbjuder ett möjligt utfall för övergången till låga koldioxidutsläpp. Mansson pekade ut elektrifiering och utfasning av fossila bränslen som centrala drivkrafter för övergången, där koldioxidsnåla källor förväntas stå för över hälften av den globala energiefterfrågan 2050. Hon betonade också att det finns viktiga skillnader mellan utvecklings- och utvecklade länder, liksom mellan sektorer som kan ta sig an övergången olika fort. Möjliga ’tipping points’, enligt henne, är att kostnaderna för nya teknologiers sjunker under de etablerade och att hindren minskar. Denna utveckling kan vara nyckeln för att påskynda övergången.

Vi vill rikta ett stort tack till alla som presenterade och deltog under workshopen!

Previous articleNya riktlinjer för koldioxidkrediter
Next articleMedlemslunch: Hållbara investeringar inom fastighets- och samhällsbyggnadsområdet