Jämställdhet: mätbar men svåruppnåelig 

Credit: Gajus-Images for Envato

Det våras för hållbara investeringar. Ända sedan FN:s globala mål för hållbar utveckling lanserades år 2015 har ansvarsfulla investerare världen över trappat upp arbetet med att integrera icke-finansiella aspekter relaterade till miljö, socialt ansvar och företagsstyrning (ESG) i sina beslut. Miljömedvetenheten bland finansiella aktörer har förbättrats dramatiskt. Även analysen av portföljbolagens styrning, som visserligen alltid varit viktig för riskmedvetna investerare, har fått ökad betydelse. Den sociala dimensionen av trion däremot har först nyligen börjat uppmärksammas på allvar.

Det finns logiska förklaringar till varför investerare har varit något långsammare med att omfamna ’S’:et i ESG.  Det beror bland annat på att sociala aspekter kan vara utmanande att definiera och mäta. Fastän de flesta investerare är överens om att det sätt på vilket ett företag hanterar sina relationer med olika intressenter, från anställda och kunder till samhället i stort, ger värdefull information om dess framtida resultat, är det ofta en utmaning att samla relevant data och att bevisa och kvantifiera denna effekt. Sociala frågor uppfattas ofta som observerbara men inte mätbara externaliteter. Och det finns ett brett samförstånd inom finansbranschen om att man kan hantera enbart sådant som går att mäta.

Inom det breda och komplexa ’S’-pelaren av hållbarhet finns dock ett område där bristen på data och analyser inte är den främsta utmaningen. Jämställdhet mellan könen är nämligen relativt enkelt att definiera och mäta, såväl inom bolag, sektorer och länder som globalt. Att det finns tydliga kriterier och mer statistik än inom många andra ’S’-områden räcker dessvärre inte. Gapet mellan könen består och det finns tecken på att läget har försämrats i vissa avseenden i sviterna av Coronapandemin.

Hur nära målet är vi?

2021 års upplaga av FN:s rapport Progress towards the Sustainable Development Goals som sammanställer den senaste tillgängliga informationen om jämställdhet mellan könen, pekar visserligen på en del framsteg som gjorts sedan 2015, men ger också uttryck för en fortsatt oro över COVID-19-pandemin och dess omedelbara effekt på kvinnors välbefinnande.

Rapporten visar att kvinnor och flickor fortfarande är oproportionerligt drabbade av de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin, och kämpar med förlorade jobb och försörjningsmöjligheter, avbruten utbildning och ökade bördor av obetalt omsorgsarbete. Samtidigt har kvinnors hälsovårdstjänster, som alltid varit svagt finansierade, drabbats av stora störningar som undergräver kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa. Och trots kvinnors centrala roll i arbetet med COVID-19, bland annat som hälsovårdspersonal i första linjen, reflekteras sällan deras ansvarstagande genom ledarpositioner.

För första gången innehåller FN:s rapport också de senaste uppgifterna för varje indikator under mål 5 (Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt). Detta förenklar uppföljningen av de globala och regionala framsteg mot jämställdhet som gjorts hittills. Analysen visar att det återstår en lång väg att gå. Globalt sett bedöms endast en av de 18 indikatorerna, inklusive delindikatorer, vara ”nära målet”. De uppgifter som finns tillgängliga över tid visar på begränsade eller inga framsteg i de olika regionerna.

Den fulla effekten av COVID-19-pandemin är ännu inte känd, men förväntas ytterligare försämra framstegen. Kraftfulla rättsliga och politiska åtgärder samt ökade resurser är avgörande för att hejda utvecklingen och komma tillbaka på rätt spår. Den dystra slutsatsen är att om framstegen inte påskyndas kommer världssamfundet att misslyckas med att uppnå mål 5 för hållbar utveckling.

Hur ser det ut i Sverige?

Tillbaka på hemmaplan låter den senaste lägesrapporten sammanställt av Allbright, Affärskvinnor trotsar pandemin, betydligt muntrare. Skillnaden är stor sedan föregående år då Allbrigts VD Amanda Lundeteg uttryckte en stor oro för situationen. ”I kristider faller arbetet för jämställdhet och mångfald i glömska, i bästa fall läggs det på̊ hyllan. Coronakrisen används som alibi för att inte behöva göra ett jota,” skrev Lundeteg i 2020 (Pandemin backar bandet).

Det finns flera positiva nyheter att glädjas över sedan dess. ”Kvinnor tar allt större plats i näringslivet och syns i fler tongivande roller, efter fjolårets bakslag,” skriver Maija Inkala, talesperson för Allbright, i inledningen till den senaste rapporten. Enligt rapporten blir kvinnorna i börsens styrelser fler, efter tre års stillestånd – en ökning från 34 till 35 procent. Även kvinnorna i börsens ledningsgrupper ökar med två̊ procentenheter och vd-kvinnorna har blivit en fjärdedel fler. Inkala tillägger att betydligt fler svenska bolagsledningar och styrelser talar idag öppet om diversifierade organisationer som en affärsfråga.

Trots dessa glädjande besked är det uppenbart att det är mycket kvar att göra, även här i Sverige. Enligt Allbright ligger svenska kvinnor fortfarande långt efter männen när det gäller den verkliga makten som ägare. Ett talande exempel som tas upp i rapporten är att bland chefer i börsens ledningsgrupper äger kvinnor mindre än 1 procent av det totala aktievärdet som ägs av ledande befattningshavare. ”Majoriteten av börsens bolag har fastnat på vägen till jämställdhet och de ojämställda bolagen är fler än någonsin,” konstaterar Inkala.

Allbrights rapport avslutas med ett antal observationer och råd från företag som lyckats relativt sett bättre i sitt arbete med jämställdhet och mångfald. Deras budskap kan sammanfattas i tre ord: målsätt, mät och utbilda.

Dessa ledord gäller inte bara för näringslivets ledare, utan i lika stor utsträckning för ansvarsfulla investerare. Och de kan med fördel tillämpas även bredare än till jämställdhet. Det må vara utmanande att arbeta proaktivt med de sociala aspekterna av hållbarhet, men fördelarna att göra det är många. Låt oss därför sluta skylla på att ’S’:et i ESG är vagt och ouppnåeligt. Målsätt, mät och utbilda i stället.

Previous articleIIGCC belyser dolda vinkeln för PE
Next articleSwesif tipsar: Eurosif’s monthly update on Sustainable Finance Developments