Början på ett nytt år är ett bra tillfälle att blicka framåt. Så även för nordiska fora för hållbara investeringar (SIF:ar). NordSIP tog tillfället i akt och ställde några frågor till samtliga nordiska SIF:ar för att höra om deras förväntningar och förhoppningar för 2022.
Denna sammanfattning publicerades ursprungligen på engelska. Alla citat nedan är översatta från originalet.
Självklart har varje SIF sin egen agenda och olika fokusområden. Vissa teman återkommer dock, exempelvis behovet av att förbättra kvalitén på ESG-data samt EU:s regelverk och implementering av detta på såväl nationell som internationell nivå.
Teman för 2022
På Island kommer IcelandSIF i år att vara värd för det nordiska SIF-mötet som planeras äga rum i Reykjavík i juni. Kristbjörg M. Kristinsdóttir, ordförande för Islands SIF och finanschef på Stefnir Asset Management berättar att fokus för mötet kommer att vara havet. ”Vi tänker presentera en del forskning om havet, exempelvis rörande dess biologiska mångfald. Vi kommer också att organisera olika workshops kring havsrelaterade miljömässiga, sociala och politiska frågor. Havet kan vara en källa till stora ekonomiska framsteg och innovationer. Exploatering av dess resurser kan dock leda även till mindre önskvärda resultat och ge upphov till kontroverser. Detta kommer vi att diskutera under vår tvådagarskonferens i Reykjavik,” säger Kristinsdóttir.
”I vår planering för 2022 har vi tagit hänsyn till tre stora teman som vi tror att våra medlemmar med största sannolikhet kommer att fokusera på under året,” säger Susanne Bolin Gärtner, ordförande för Swesif och ansvarig för externa fonder på Danske Bank. ”För det första, förväntar vi oss att klimatförändringarna kommer att fortsatt stå högst upp på agendan. Förra årets IPCC-rapport och COP26 bara förstärkte behovet av och angelägenheten bland aktörer inom finansbranschen att samordna insatserna för att uppnå noll-nettoutsläpp,” säger Gärtner. ”Det europeiska regelverket kommer också att ha högsta prioritet för våra medlemmar. Arbetet som krävs för att anpassa de interna processerna, från investering till rapportering och genomlysning, pågår för fullt och kräver betydande tid- och resursinvesteringar från finansiella institutioner”, tillägger Gärtner. ”Sist, men inte minst, vill vi fokusera på ’S’ i ESG. Pandemin har belyst befintliga sociala spänningar och genererat nya. Klimatförändringarna ökar också risken för växande ojämlikheter på global nivå, och vi förväntar oss att investerare kommer att behöva ta dessa konsekvenser på större allvar än någonsin tidigare”, tillägger Gärtner.
Enligt Dewi Dylander, styrelseordförande för DanSIF och chef för hållbara investeringar på PKA, kommer DanSIF att fokusera på den nya EU-förordningen samt på att öka tillgången till bättre ESG-data. Den danska regeringens nya mål om 70 % minskning av växthusgasutsläppen till 2030 blir ytterligare ett prioriterat område.
Även Lars Erik Mangset, styrelseledamot i NorSIF och chefsrådgivare för Klimatförändringar på KLP, anser att den nya EU-förordningen kommer att sätta agendan för 2022. När regelverket väl träder i kraft, kommer fokus ligga på att stärka den interna hållbarhetskompetensen inom många områden. Man kommer att behöva tillsätta många roller och utforma processer för att säkerställa efterlevnad av de nya reglerna.
”Det kommer också att bli ett år med ökad granskning från olika håll. Till exempel kommer det ökande antalet finansinstitut som siktar på netto-nollutsläpp att sätta press på dem som ännu inte har gjort ett sådant åtagande. Samtidigt måste investerare som redan har deklarerat ett netto-noll-mål för sin portfölj implementera detta nu. Hur kan investerare påverka den reala ekonomin? Och hur balanserar man mellan finansiella mål och klimatmål? Kan investerare fortsätta att lägga sina pengar i fossil energi samtidigt som de har noll-mål? Det är några av de frågor som finanssektorn behöver hantera,” fortsätter Mangset.
Leila Räsänen, koordinator på FinSIF, anser att ”navigering av netto-noll, klimatförändringar och biologisk mångfald kommer att vara på agendan i år. Dessa ämnen är kopplade till de största utmaningarna för en hållbar utveckling och de genomsyrar alla ESG-teman. Man kan närma sig de enorma problemen av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald från många ESG-håll. Såväl nordiska som andra europeiska länder kommer dessutom att vara upptagna med att följa utvecklingen av EU:s taxonomiregelverk och att hålla jämna steg med EU:s senaste krav.”
Förändringar under 2022
På Swesif menar man att förändringarna i år kommer att drivas av EU:s lagstiftande agenda för hållbara finanser. ”Vi förväntar oss att de nordiska länderna kommer att påverkas mycket av besluten relaterade till EU-lagstiftning. Samtidigt har debatterna kring till exempel kärnkraft, skogsbruk och cement varit intensiva i Sverige redan under 2021. Det innebär att institutioner måste vänja sig vid att arbeta i en miljö som förändras snabbt. Därmed är Swesifs uppdrag att sprida, driva och öka kunskapen om hållbara investeringar mer relevant än någonsin,” säger Gärtner.
DanSIF:s fokus inom regelverksområdet kommer att ligga mer specifikt på effekten av EU-taxonomin på gröna investeringar. ”Uppfattningen om gröna investeringar kommer att förändras drastiskt när investerare börjar ta hänsyn till EU-taxonomin,” säger Dylander. ”Efterfrågan kommer också att leda till bättre tillgänglighet till och kvalitet på ESG-data, särskilt vad gäller CO2. Förhoppningsvis kommer vi också att hitta ett standardiserat tillvägagångssätt för att använda kompensation och inkludera scope 3-data,” tillägger Dylander. DanSIF:s ordförande förväntar sig också att världen börjar inse ”att investerare inte kommer att nå målen för CO2-minskning om inte företagen minskar sina CO2-utsläpp. Detta kommer att leda till mer fokus på aktivt ägande och investerare kommer att driva företag mot att bli Paris-anpassade och minska sina CO2-utsläpp.” Sist, men inte minst, förväntar sig Dylander att biologisk mångfald och cirkulär ekonomi kommer att bli mer framträdande när människor börjar förstå den ”avgörande rollen de kan spela i den gröna omställningen och för en hållbar framtid.”
”Vi hoppas att få se tydligare inriktning mot standardisering på marknaden. Gröna- och transition-etiketter på lån och obligationer eller på företagsprofiler måste i allt högre grad bli objektiva och standardiserade,” säger NorSIF:s Mangset. ”Vi tror också att 2022 kommer att bli året då mer innovativa partnerskap ingås, antingen inom finanssektorn, mellan finans- och industrisektorer och mellan privata och offentliga enheter,” tillägger Mangset.
FinsSIF:s Räsänen konstaterar att hållbar finansreglering inte är exklusiv för EU. ”Globalt, i de 50 största ekonomierna, finns det mer än 730 policyrevideringar och över 500 befintliga policyinstrument kopplade till hållbar finans. Rapporteringen kräver mer resurser från investerarna, men kommer också att ge mer transparens i praktiken,” förklarar Räsänen. Parallellt med policy, regelverk och rapportering, ”innebär den stora mängden och kvaliteten på ESG-data möjligheter och utmaningar när det gäller att balansera analys från ansvarsfulla investeringars synvinkel,” tillägger Räsänen.
På agendan
Utöver NordicSIF-konferensen kommer IcelandSIF att fokusera på EU:s direktiv och regler för hållbara investeringar. Implementeringen av EU regelverket på Island släpar efter något för närvarande så det måste prioriteras, enligt Kristinsdóttir. Uppmärksamhet kommer också att ägnas åt hållbara ränteplaceringar (gröna, blåa och sociala ränteinstrument) och ”isländska ansvarsfulla investeringsalternativ” som förhoppningsvis kommer att tilltala andra nordiska investerare.
Förutom klimatet, EU-lagstiftningen och ’S’:et i ESG, kommer Swesif också att avsluta eller möjligtvis förlänga sina pågående projekt, varav det viktigaste är den nya versionen av Hållbarhetsprofilen. ”Det är en befintlig mall som vi tog fram i samarbete med våra medlemmar innan EU-lagstiftningen kom in i bilden. Målet är att förklara finansiella produkters hållbarhet för slutkunderna. Under 2021 påbörjade vi ett intensivt arbete med våra medlemmar och andra aktörer inom den lokala kapitalförvaltningssektorn för att omforma hållbarhetsprofilen och anpassa den till den nya EU-lagstiftningen. Vi hoppas att se resultat redan under första halvåret,” säger Gärtner. Swesifs övriga projekt fokuserar på räntemarknaden och på långsiktiga investeringar. ”Vi vill också börja leta efter lösningar för att hjälpa våra medlemmar med hållbarhetsutbildning,” tillägger Gärtner. Slutligen, när vi diskuterar effekterna av pandemin på evenemang, hoppas Gärtner att Swesif kommer att kunna erbjuda olika hybridlösningar för att ge sina medlemmar möjlighet att delta i både fysiska och virtuella evenemang.
På DanSIF räknar man med att fortsätta med de evenemang kring mänskliga rättigheter som började anordnas under 2021. ”Genom sina placeringar är danska investerare exponerade för många företag med faktisk eller potentiell negativ inverkan på mänskliga rättigheter. Både investerare och företag har ett ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna enligt FN:s vägledande principer. Den första sessionen under 2022 kommer att handla om investeringar i utmanande länder och kontext,” säger Dylander. Andra events om mänskliga rättigheter i Myanmar/Qatar kommer att hållas senare under 2022. Andra ämnen på DanSIFs agenda för 2022 inkluderar även ESG inom illikvida tillgångar, biologisk mångfald och ESG i styrelsearbetet.
Huvudfokus för NorSIF kommer att vara att utvecklas vidare och sprida kunskap om ansvarsfull och hållbar ekonomi. ”Vi räknar med att utöka vårt samarbete med andra organisationer under 2022, och genom detta skapa mervärde för våra medlemmar i form av evenemang och projekt. Nu när hållbarhetsagendan berör hela finanssektorn, måste vi tänka på att både ta hand om våra mogna medlemmar och hjälpa de medlemmar som mer nyligen börjat integrera hållbarhet. Vi måste också nå de enheter inom kapitalförvaltning som är nya på hållbarhetsområdet, såsom risk- och compliance-funktionerna,” förklarar Mangset.
Räsänen hänvisar till en undersökning bland FinSIF-medlemmar som lyft fram teman relevanta för Finland under 2022. Ämnen som medlemmarna tar upp är, bland annat, följande: biologisk mångfald, elektrifiering, EU-taxonomin och hållbara finanser, klimatförändringar och netto-nollutsläpp, ESG-data och mätning av ESG-performance, hållbar livsmedelsupphandling, ESG-frågor kopplade till alternativa investeringar och statsobligationer. ”Medlemmarna som deltog i enkäten säger att de skulle vilja delta i live-möten i stället för online-evenemang. De efterfrågar också konkreta workshops om hållbara investeringar. FinSIF tänker använda hybridmodellen för sina events, om möjligt, och praktiska workshops kommer att stå på agendan – online eller live,” tillägger Räsänen. ”FinSIF kommer också att översätta sin reviderade manual för ansvarsfulla investeringar till engelska till sommaren 2022 för att hjälpa fler intresserade att navigera i de komplexa frågorna om ESG och ansvarsfulla investeringar,” avslutar Räsänen.
