COP26, som inleddes i Glasgow den 31 oktober, är fortfarande i full gång. Under ett par veckor har den skotska staden varit centrum för det globala klimatarbetet. Över hundra världsledare deltog under mötets första dagar. I sitt inledande tal uppmanade mötets värd, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, deltagarna att förvandla COP26 i Glasgow till den tidpunkt i historien då vi tar klimatförändringarna på allvar.
Vad har hänt så här långt?
Redan sent på måndagskvällen, den 1 november, enades fler än 100 länder om det första större avtalet vid klimatmötet. Länderna, däribland Sverige, är överens om att stoppa avskogningen fram till 2030 och se till att områden som redan har skövlats återställs. Bakom det så kallade `Globala skogsfinanslöftet´ finns länder där omkring 85 procent av världens skogar finns. Sammanlagt ska över 160 miljarder kronor, från såväl offentliga som privata källor, avsättas för att skydda hotade skogsområden såsom Amazonas och de tropiska skogarna i Indonesien och Kongobäckenet. Även skogar på det norra halvklotet, inklusive i Sverige, pekas ut som viktiga. Vid hemkomsten till Sverige sa dock Stefan Löfven att ”skog i Sverige bestämmer vi bäst över”. Återstår att se hur andra, mindre utvecklade länder kommer att ställa sig till de nya kraven. På den positiva sidan, lovade trettio finansinstitut att utesluta avskogning från sina portföljer.
På tisdagen meddelade Indiens premiärminister Narendra Modi att landet ”kommer att nå koldioxidneutralitet till 2070, som en del av en fempunktshandlingsplan”, ett löfte som välkomnas, men än viktigare var det nya konkreta mål Indien kommunicerade om att 2030 ska hälften av landets energibehov täckas av förnybara källor. Kinas president Xi Jinping gjorde inga nya betydande löften, men förespråkade i ett skriftligt uttalande till COP26 att ”fokusera på praktiska åtgärder” och ”påskynda den gröna omställningen”.
Samma dag meddelade Climate Investment Coalition (CIC), där ett antal nordiska och brittiska pensionsfonder ingår, att de åtar sig att investera 130 miljarder USD i klimatomställningen fram till 2030. Pensionsfonderna kommer också att rapportera årligen om framstegen i sina klimatinvesteringar. Alla nordiska länders regeringar lovordade åtagandet.
I ett annat initiativ, det så kallade `Glasgow genombrottet´, tillkännagav fler än 40 världsledare att de kommer att arbeta tillsammans för att sätta fart på införandet av miljövänlig teknik. Initiativet syftar till att uppmuntra globala privata investeringar i teknik med låga koldioxidutsläpp.
På onsdagen den 3 november enades över hundra länder om att minska metangasutsläppen med 30 procent till år 2030. FN-initiativet, som lanserades av EU och USA, handlar framför allt om att stoppa metanläckor som sker vid utvinning av fossila bränslen som olja och gas. Enligt beräkningar kan detta vara avgörande för att nå Parisavtalets mål att hålla uppvärmningen under 1,5 grader.
Samma dag lanserades också `Glasgow Financial Alliance for Net Zero (GFANZ)´. Företagen i koalitionen lovar att finansiera omställningen till nollutsläpp de närmaste 30 åren. Med sig har koalitionen 145 finansiella aktörer från 45 länder, som tillsammans representerar 1,1 miljoner miljarder svenska kronor, vilket motsvarar 40 procent av världens tillgångar. De fyra av de svenska storbankerna är med i initiativet, tillsammans med andra aktörer som storbankerna JP Morgan och Blackrock.
Över 40 länder enades på torsdagen den 4 november om att fasa ut kolkraften. Några av världens mest kolberoende ekonomier, inklusive Australien, Kina, Indien och USA, har inte skrivit på, medan andra, såsom Polen, Ukraina och Vietnam, har anslutit sig till löftet. Även om vissa länder börjat vackla i sitt löfte efteråt, är detta ändå betydelsefullt som färdriktning. I ett separat åtagande lovade tjugo länder, inklusive USA, Storbritannien och Kanada, att avsluta offentlig finansiering av kol, olja och gas utomlands innan slutet av nästa år.
Fredagen den 5 november präglades COP26 av Fridays For Futures demonstration där över 20,000 aktivister, med svenska Greta Thunberg i spetsen deltog. Även under lördagen trotsade hundratusentals demonstranter piskande spöregn för att marschera i ett demonstrationståg genom Glasgow och kräva att världens makthavare vidtar konkreta och kraftfulla åtgärder för att tackla klimatkrisen. Och att de gör det nu.
Inne på konferensområdet fortsatte arbetet även under helgen. Storbritannien och 44 andra länder lovade att satsa mer än 3 miljarder pund för att göra jordbruket i utvecklingsländer grönare och mer motståndskraftigt mot klimatförändringar och för att skydda värdefull mark från jordbruksexploatering.
På måndagen den 8 november anlände miljöministrar från hela världen till Glasgow för att inleda förhandlingar om bland annat hur varje land bör redovisa sina utsläpp. Frågan är komplicerad, som en granskning gjort av tidningen Washington Post visar. Skillnaden mellan utsläpp som deklareras och vad som i verkligen strömmar ut i atmosfären varierar i mängd, som minst från 8,5 miljarder ton växthusgaser till som högst 133 miljarder ton.
Under veckan presenterade Climate Action Tracker (CAT) sin årliga rapport på en presskonferens i Glasgow. Sammanställningen visar att den globala uppvärmningen, trots alla nya climatlöften, går mot 2,4 grader mot slutet av seklet. Samtidigt har FN:s miljöprogram UNEP gjort en separat utvärdering av ländernas nya klimatlöften, inklusive Indiens besked veckan innan att landet ska bli koldioxidneutralt år 2070. Slutsatsen är att de nya åtaganden som har presenterats kommer att ha en minimal påverkan på temperaturen det här seklet och att världen är på väg mot en uppvärmning på 2,7 grader.
Inne i förhandlingsrummen börjar förhandlingarna konkretiseras inför fredagens deadline. De tekniska diskussionerna övergår alltmer i politiska. ”Vi gör framsteg på COP26, men vi har ett berg att bestiga under de närmaste dagarna,” säger mötets ordförande, britten Alok Sharma.
