EUs taxonomi – ur ett användarperspektiv

Den 1 oktober arrangerade Swesif ett webinarium om vad EUs taxonomi betyder i praktiken för kapitalmarknadens olika aktörer – analytiker, förvaltare och företag. Inbjudna var förutom Swesifs medlemmar även medlemmarna i våra nordiska systerorganisationer.

Andreas Barkman, tidigare medlem av TEG (EU’s Technical Expert Group) och framöver i ”The Platform on Sustainable Finance”, inledde med att beskriva och lyfta att målet är att taxonomin ska driva utvecklingen av hållbara finanser mot omställning. Därefter pratade han mer i detalj kring bland annat taxonomins funktioner, hur den kan användas och vad han ser som nästa steg.

Därefter fortsatte Marco Kisic, Head of ESG Research at Nordea Capital Markets, att berätta om hur de integrerar klassisk finansanalys med taxonomin för att identifiera intressanta investeringskandidater samt för att beräkna hur väl bolag och portföljer ligger i linje med taxonomins krav. I en jämförelse, som han visade, gällande avkastning för så kallade gröna och bruna bolag ligger trenden tydligt till de gröna bolagens fördel.  Marco gick även igenom hur beräkningar utifrån taxonomins kriterier kan göras inom några av de branscher som idag omfattas av taxonomin. Som exempel tog han byggmaterial, fastighetssektorn och ett bolagsexempel, SSAB.

SSAB var också närvarande och representerades av Thomas Hörnfeldt, Sustainability Manager. Han illustrerade hur de ser på taxonomin och de krav som ställs kring rapportering och tröskelvärden. Han lyfte fram att bolag som är mitt i omställningsprocessen missgynnas då investeringar i ny teknik inte återspeglas i ramverket. Han konstaterade att det inte bara är de bästa bolagen som ska driva omställningen utan alla övriga bolag som inte är bäst i klassen.

Webbinariet lockade ett stort antal deltagare, det ställdes många frågor och panelen hann tyvärr inte svara på alla. Det händer mycket på området och Swesif kommer säkert få anledning att återkomma med fler events med olika vinkling framöver.

 

Previous articleFossila energiföretag når inte 2°C målet
Next articleTPI i practice – Case studies from global investors