Det finns flertalet utvärderingar, varav några refereras till i nedanstående artiklar, som har visat på hur fonder med ett integrerat sätt att arbetat med hållbarhet i genomsnitt har haft en bättre utveckling under pandemin än sådana utan hänsyn till hållbarhetsfaktorer. Dessa undersökningar är den senaste signalen på att hållbarhet bidrar till värdeskapande. De framhäver de hållbara fondernas motståndskraft i förhållande till andra typer av fonder genom att generellt uppvisa karakteristik som lägre volatilitet och mer fördelaktig allokering genom bl a en strukturell undervikt i oljesektorn. Perioden är kort och det återstår att se om tendensen kommer att hålla under en längre tidsperiod.
Vi har inom ramen för detta nyhetsbrev sammanställt några intressanta inspel och betraktelser kring effekter av COVID 19 på området hållbara investeringar.
Bland annat Mirza Baig från Aviva Investors gav i artikeln Evidence and ambition: The new rules of engagement on climate change sin syn på varför COVID-19 har skapat ett ökat investerarengagemang kring klimat som sätter än mer press på stora fossila bolag. Efter att COP26 mötet, som skulle ha hållits i Glasgow i november 2020, sköts fram ett år var det många som trodde att investerares intresse för hållbarhet skulle minska. Han hävdar i sin artikel på att det i stället blev tvärtom och pekar på hur globala investerares ökade samsyn och samarbete står i skarp kontrast till agerandet bland stora energiföretag. Han menar att det helt enkelt kommit en större insikt om effekterna av systemrisker och vikten av att agera tidigt och kraftfullt, innan det är för sent.
I februari 2020 annonserade BPs VD Bernhard Looney företagets nya gröna strategi. Vad som först framstod som att BP skulle bli den första oljejätten som tog ansvar för alla sina utsläpp, visade sig vid närmare granskning inte vara så. Bloombergs Akshat Rathi förklarar varför i sin artikel BP’s Bold Climate Plan Doesn’t Add Up to Net Zero. Företagen har tre typer av utsläpp, Scope 1 (direkt genererade av företaget), Scope 2 (skapade av direkt involverad extern enhet, tex kolkraftverk som driver raffinaderi) och Scope 3 (alla utsläpp som kan kopplas till företaget inklusive sådana hos kunder). Rathi berättar i sin artikel att det inte finns någon standardiserad definition av Scope 3-utsläpp och redovisning av dem är frivillig varför många av de största oljeföretagen som ExxonMobil och Saudi Aramco väljer att inte rapportera och påpekar att Scope 3-utsläpp utgör 90% av de flesta oljeföretags totala utsläpp.
Mirza Baig berättar i sin artikel hur Shell efter tre års arbete med att ta fram en ambitiös klimatambition inte kunde visa hur verksamheten i praktiken skulle förändras i närtid. Till exempel skulle investeringar i ny energi bara uppgå till 1-2 miljarder USD av totala 20 miljarder USD, vilket ledde till reaktioner från flera aktieägare. ExxonMobil blockerade på sin bolagsstämma ett aktieägarförslag om klimatstrategi, vilket enligt Baig fick tilll följd att nästan en tredjedel av aktieägarna röstade emot ledningen på bolagsstämman. Baig ger flera exempel och pekar på att även långivare har börjat ställa mer krav efterhand som det blivit tydligt att ESG-faktorer kommer att ha en avgörande betydelse för företagens framtida utveckling.
Mirza Baig menar att klyftan ökar mellan agerandet i europeiska och amerikanska olje- och gasföretag medan skillnaden i agerande mellan investerare när det gäller synen på klimatförändring minskar mellan kontinenterna. Baig berättar att BP i somras tog på sig ansvar för sina Scope 3-utsläpp och nu har åtagit sig att fastställa en rad livscykelutsläppsmål.
Alessia Falsarone, PineBridge Investments’ Head of Sustainable Investing and Senior Portfolio and Risk Strategist for Developed Markets Fixed Income menar i sin artikel Five ESG Investing Takeaways From the Covid-19 Crisis att pandemin också tycks ha förflyttat investerares fokus från allmänna deklarationer kring ESG-principer till ökat fokus på att hantera hållbarhetsrisker i utvärdering-, allokerings- samt selektionsarbetet. Företags affärsmässiga hantering av hållbarhetsfrågor börjar få genomslag i dess värdering. Falsarone pekar också på att COVID-19 belyst behovet av att integrera ESG-utvärdering i BNP, ekonomiska studier och prognoser. Hon lyfter i sin artikel fram sina fem huvudsakliga slutsatser från krisen och dess långsiktiga implikationer för investerare.
FTSE Russel sammanfattar i artikeln On reflection: is COVID-19 a hurdle or a ramp for climate strategies? slutsatserna från sitt webinar vid Londonbörsen om principerna för hållbara investeringar. “The ultimate outcome of this pandemic will be indeed to accelerate the energy transition,” sade tex Mark Lewis, Global Head of Sustainability Research at BNP Paribas Asset Management. Arne Staal, Global Head of Research & Product Management at FTSE Russell, konstaterade att många statsbudgetar är ansträngda men det finns nu också en möjlighet att återuppbygga för att nå grön tillväxt. Det finns ökat politisk tryck från ett samhällsperspektiv, helt enkelt.
Att vända rådande utveckling och det ekonomiska fokus som har väglett oss de senaste fyra decennierna kommer med all sannolikhet kräva radikala reformer. Coronavirusets oöverträffade frammarsch påminner oss investerare om att hållbarhetsrisker i form av klimat- och sociala problem blir allt tydligare ekonomiska risker som vi behöver hantera på ett korrekt sätt. Det är tydligt att den nuvarande ekonomiska tillväxten baseras på en ohållbar användning av naturresurser och att dessa är begränsade. På kort sikt skapar användning av naturresurser välstånd och välfärd. Men på medellång till lång sikt kommer den ökande knappheten på dessa resurser troligen att än mer undergräva den finansiella stabiliteten, välfärden och orsaka social instabilitet.
”Viktigt att tänka på är att hållbarhetsrisker inte alltid är kvantifierbara men när en katastrof inträffar får den långsiktiga effekter på både makroekonomisk och mikroekonomisk nivå,” säger Robert Vicsai, vice ordförande för Swesif. ”Förhoppningsvis kan Coronavirus-pandemin leda till en djupare förståelse av band som binder oss på global skala. Motståndskraftiga samhällen är viktiga för att skydda oss mot klimatförändringar, och stödet för att återuppliva ekonomin efter pandemin bör därför främja hållbara affärsmodeller som driver hållbar samhällsutveckling.”
Picture credit @Novegor on Twenty20
