Den 27 maj anordnade Swesif tillsammans med Mistra en diskussion kring geopolitik och miljöpolicy kopplat till Coronapandemin. Under ledning av Mattias Sundling, Chief equity strategist, Danske Bank, gav Karl Hallding, Senior Research Fellow, Stockholm Environment Institute (SEI), Jiayi Zhou, Researcher, Climate Change and Risk Programme, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) och Björn-Ola Linnér, Professor Environmental change, Centre for Climate Science and Policy Research, Linköping University sin syn på ett flertal frågor inom området.
Enligt Karl Hallding är det för tidigt att avgöra hur stora effekterna av pandemin blir. Han jämförde med finanskrisen som vi trodde skulle få stor effekt men den blev bara en blip. Han menade att vi först om några år kommer vi se hur stor effekt Coronapandemin fick. Men viss inverkan kan vi se redan nu i form av ändrat beteende. Till exempel har många lärt sig att använda webinars och märkt att dessa är mycket effektiva för vissa möten. Det är en av anledningarna till att flygtrafiken inte kommer tillbaka till samma nivåer som tidigare spår Karl Hallding.
Panelen diskuterade maktförskjutning och balanser på den geopolitiska kartan. Jiayi Zhou pekade på ett ökat inflytande för Kina men menade på att Kina ännu inte har nått status av en superpower. Inom EU testas nu styrkan i samarbetet enligt Karl Hallding. Han påminde om hur samarbetet brast under pandemins tidiga skede men att unionen stegvis kommit tillbaka till ökad samordning. Han lyfte fram överenskommelsen mellan Merkel och Macron som ett bra exempel på att de ledande länderna inom EU kliver fram och samarbetar i svåra tider. Björn-Ola Linnér menade att EU stärks genom Corona-pandemin eftersom denna visar på behovet för länderna att vara förberedda på kriser inom områden som vaccin, infrastruktur och mat. Linnér pekade också på att gröna frågor måste lyftas och för detta behövs ett fungerande EU.
I Kina spår Linnér en tillbakagång för miljöinvesteringar eftersom man för närvarande prioriterar andra frågor men globalt menade han att transformationen fortsätter tack vare ny teknik och en ökad insikt om hur känslig jorden är för utsläpp. Denna insikt är också något som lett till åtaganden i många länder och städer om att inte gå tillbaka till föroreningsläget före Coronapandemin enligt Björn-Ola Linnér. Ett exempel är EUs Green Deal som han bedömer får större möjlighet att nå framgång som en effekt av Coronapandemin. Även insikten att det går att få fram pengar om viljan finns är viktig i detta avseende. Även Hallding såg ökade möjligheter för EUs Green Deal efter Corona. Han menade att man inte kan gå tillbaka till utsläppsberoende då världen kommer att se annorlunda ut. Hans bedömning var att marknadskrafterna kommer att driva på utvecklingen. Panelen var överens om att Kina har större fokus på ekonomisk tillväxt än miljöåtgärder nu. Zhou pekade på att de stimulanspaket som nyligen har lanserats har infrastruktur och liknande i fokus, dvs ekonomi ej klimat. Hon betonade också att i verkligheten har Kinas investeringar inte varit så miljöfokuserade tidigare heller eftersom landets investeringar utomlands till stor del är i smutsiga industrier. Hallding tillade att infrastrukturinvesteringarna inkluderar fortsatt finansiering av kolkraftverk för att snabbt få en positiv effekt på ekonomin.
Jiayi Zhou förutspådde att valet i USA i november kommer att bli avgörande för utvecklingen under de närmaste åren eftersom diskussionerna nu inte bara är politiska utan även strukturella och handlar om till exempel vilken makt som ska ges till överstatliga organisationer. Hon uttryckte oro för den nuvarande diskussionen i USA.
Linnér ser att diskussionen om beredskap kommer att öka inte minst på EU nivå. Situationen för Sverige är känslig då landet behöver öka beredskapen men är samtidigt beroende av utrikeshandel. Hallding talade om en viss allmän återgång till ökad lagerhållning som beredskap. Han förutsåg även en tillbakagång av global handel och att såväl länder som företag kommer att skapa säkrare leveranskedjor vilket i sin tur kommer att leda till minskad global tillväxt. Hans uppskattning var att det framöver kan bli rimligt att räkna med en tillväxtpotential för väldens rika länder runt 0% eller strax därunder, i stället för runt 2-3% som hittills. Linnér menade att det inte är realistiskt att globala företag ska lämna beroendet av globala leverantörskedjor och just-in-time leveranser då kostnaden för att ändra detta blir enorm. Den snabba tekniska utvecklingen gör det också omöjligt att lagra komponenter. Han betonade att läget är annorlunda för länder och förutser att vi kommer se ökad lagerhållning av mat, mediciner och andra basvaror. Till exempel trodde han att Sverige kommer att öka den lokala matproduktionen både av hållbarhetsskäl och i beredskapssyfte. Halldin pekade på att en trend mot ökad lokal matproduktion i Sverige har funnits de senaste 10 åren och att marknadskrafterna efter Coronapandemin kommer att driva på trenden ytterligare. Halldin bedömde att staten måste driva stora och viktiga investeringar. Enkäter visar att det finns en acceptans för såväl detta som för stora gröna skattefinansierade investeringar sida vid sida med de privatfinansierade. Zhou, å sin sida, såg en ökad roll för reglering framöver och därmed ett ökat inflytande för stater inom till exempel livsmedel. Hon såg framför sig fortsatt global handel men med större inslag av geopolitik, vilket kommer att påverka företagens beslutsfattande.
Vill du se hela diskussionen, finns inspelningen här.
