Victor Galaz, Stockholm Resilience Center, efterlyste i sitt tal på den nordiska SIF-konferensen, som Swesif arrangerade i november 2019, mer politiska åtgärder, självreglering räcker inte. Samtidigt betonade han att kapitalmarknadens aktörer kan göra stor skillnad.
Victor är en av författarna till en nyligen publicerad rapport, som visar på vilken avgörande roll en handfull stora internationella investerare kan ha på klimatet genom sina investeringar i företag som producerar till exempel soja, nötkött, timmer och andra varor som kräver omfattande avskogning och skogsnedbrytning i några av världens största skogar i brasilianska Amazonas och de boreala skogarna i Ryssland och Kanada, två kända så kallade tippelement i jordsystemet. Dessa tippelement har också kallats för ’Sleeping Giants’, eftersom de, när de väckts, kan stå för stora utsläpp av koldioxid i stället för att lagra den. Vid en global uppvärmning någonstans mellan 2-3% bedömer forskare, enligt Victor Galaz, att the Sleeping Giants kommer att börja samverka och själva skapa ytterligare uppvärmning. ”En sådan blir då mycket svår att motverka med andra åtgärder”, betonar han.
De två industrier som främst orsakar skogsskövling i Amazonas är sojaodling och boskapsskötsel och studien har därför fokuserats på investeringar i dessa branscher berättar Galaz.
”Amazonas regnskogar får ungefär hälften av sin nederbörd från havet. Resten av nederbörden producerar regnskogen själv. Global uppvärmning liksom avskogning i Amazonas gör att regnmängden i området minskar på väg mot den punkt när Amazonas regnskogar riskerar att övergå till att bli savann”, berättar Victor Galaz. Då kommer Amazonas inte längre att ta åt sig och lagra stora mängder av koldioxid och producera regn långt utanför den egna regionen utan kommer i stället att bli en region med mindre förmåga att hålla koldioxid, mer intensiva skogsbränder och förlust av biologisk mångfald. ”Beräkningar visar att Amazonas troligen klarar av att avskogas till 20-25 procent jämfört med förindustriell tid under förutsättning att jordens uppvärmning inte överstiger nivåerna i Paris-avtalet. För närvarande har ca 17-18 procent av Amazonas skogar huggits ned jämfört med förindustriell tid”, fortsätter han. ”Vi är inte särskilt långt ifrån den punkt när regionen inte kommer att kunna förbli en regnskog”.
De boreala skogarna, dvs norra halvklotets barrskogar, ägnas betydligt mindre uppmärksamhet än Amazonas men det finns tecken som tyder på att de har en liknande betydelse för jordklotet, ”Det finns studier som pekar på en dynamik med mycket biologisk mångfald och förmåga att lagra koldioxid men en minskande sådan på grund av stigande temperatur, minskad fuktighet, mänsklig aktivitet, mer bränder osv”, berättar Galaz. ”Enligt en rapport från i augusti i år tycks de boreala skogarna redan ha börjat läcka koldioxid i stället för att lagra”, fortsätter han. Orsaken till detta är det ökande antalet skogsbränder. Skogsbränder är inte ovanliga och är en förnyande del i den naturliga cykeln i en skog. ”Problemet, speciellt i de arktiska skogarna”, förklarar Galaz, är att skogarna med allt fler bränder inte får tid att återhämta sig ordentligt utan i stället adderar det ökande antalet bränder mer koldioxid till atmosfären”.
”Det finns ett fåtal, mycket stora, finansiella aktörer (bland dessa Blackrock, Vanguard, Statestreet och norska Oljefonden) som genom sina investeringar i de största företagen i främst kött-, soja- och pappersindustrin kan påverka alla sk tipping elements samtidigt”. Victor Galaz pekar på det stora ansvar dessa företag har och de möjligheter de har att påverka jordens klimatutveckling.
Hade arbetet för att begränsa koldioxidutsläppen påbörjats år 2000, hade det räckt med en minskning av CO2-utsläppen med 2% per år för att vi skulle hålla oss inom Paris-avtalets 2 procentmål. Kan vi inleda en minskning under 2019 krävs en minskning med 5% per år för att klara 2 procentmålet. Klarar vi inte av att inleda en minskning av koldioxidutsläppen förrän 2029, krävs en 9 procentig minskning per år. Ett annat sätt att uttrycka saken är att under nästa decennium måste vi halvera koldioxidutsläppen. Under decenniet därefter krävs ytterligare en halvering för att jorden år 2050 ska vara i balans och vi ska kunna hålla oss inom Parisavtalets 2 procentsmål.
”Tack vare att det finns så mycket bra data kan vi spåra skogsskövling till exakta platser och följa utvecklingen över tid. Eftersom vi vet vem som äger vilka marker, vilka företag som bedriver skogsavverkning och vilka dessa företags största investerare är, blir det ganska enkelt för analytiker, journalister och andra att koppla ihop pensionsfonders, bankers fonders med flera ägande i sådan verksamhet som bidrar till global uppvärmning och börja ställa krav på att de som har möjlighet börjar utnyttja sitt inflytande mot en hållbar inriktning. Åtta företag inom kött- och sojaindustrin står för största delen av skogsskövlingen i Amazonas”, summerar Victor Galaz.
”Finansmarknadens aktörer har stora möjligheter att ta en ledande roll i arbetet för att stoppa den globala uppvärmningen”, avslutar han.
